Afghanistan står inför en kollaps

Texten publicerades först på Svenska Dagbladets debattsida

Bara några dagar efter talibanernas intåg i Kabul kom hårda uttalanden från politiker i Sverige såväl som i andra länder. Inte en krona skulle gå till talibanerna. Allt internationellt stöd till den afghanska staten ströps över en natt, i enlighet med USA:s och FN:s säkerhetsråds sanktioner mot talibanerna. Det inkluderade 1,5 miljarder dollar som nu är låsta i Världsbankens Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Dessutom blockerades den afghanska centralbankens reserver till ett värde av nästan 10 miljarder dollar av USA och afghanska banker är isolerade från det internationella finansiella systemet.

Ungefär 75 procent av Afghanistans statsbudget, inklusive sjukvården, finansierades tidigare direkt av internationellt bistånd. Det plötsliga avbrottet gjorde att hundratusentals anställda i den offentliga sektorn stod utan lön: lärare, läkare och barnmorskor såväl som sophämtare, soldater och byråkrater. Många miljoner fler människor som var beroende av deras inkomster kastades omedelbart in i akut fattigdom.

Afghanistan står nu på randen till kollaps. Sjukvårdssystemet har nästan helt satts ur funktion och många av de statliga skolorna har stängt. Fattigdom och undernäring ökar i en aldrig tidigare skådad hastighet. Uppskattningsvis 3,2 miljoner barn under fem år förväntas lida av akut undernäring i slutet av året. Av dessa riskerar minst 1 miljon barn att dö utan omedelbar behandling, enligt FN. Svält riskerar att skörda fler människoliv det kommande året än vad bomber och gevärskulor gjort de senaste 20 åren.

Sveriges ansvar

Sveriges nya regering har ett ansvar att hejda den katastrofala efterbörden av en 20 år lång militärinsats där Sverige deltog och som avslutades utan förutsättningar för stabilitet i landet. I sin programförklaring lovade den nytillträdda biståndsministern, Matilda Ernkrans, att stå upp för kvinnor och flickors rättigheter. Det är nu dags att sätta ord till handling och försvara kvinnors rättigheter i Sveriges främsta biståndsland.

Talibanernas fullständiga brist på respekt för mänskliga rättigheter, i synnerhet när det gäller kvinnor och etniska minoriteter, gör det internationella samfundets ovilja att legitimera regimen och tillåta överföringar till statskassan fullt förståelig. Med rätta vill ingen finansiera talibanregimen. Men det som nu sker är att de sanktioner som avsåg att straffa talibanernas ledare straffar en hel befolkning. Årtionden av framsteg inom mödrahälsovård och flickors tillgång till utbildning riskerar att gå förlorade. Som den afghanska kvinnorättsaktivisten Jamila Afghani har uttryckt det: ”Vi stöder inte afghanska kvinnor genom att svälta dem.”

Vi välkomnar de åtaganden som nyligen har gjorts, av Sverige och andra länder, för humanitärt stöd till Afghanistan. Men dessa löften kommer inte att ha något värde om FN-organ, biståndsorganisationer och Afghanistans folk inte kan nyttja ett fungerande banksystem. Svenska Afghanistankommittén liksom andra organisationer som stöttar civilbefolkningen kämpar idag för att få tillgång till sina banktillgångar för att betala löner till sina läkare och lärare, eller köpa mediciner och ved för att värma förlossningsavdelningar.

Skolgång och sjukvård hotas

Farhågorna att Afghanistan under talibanerna kommer att kastas tillbaka till 90-talets mörker är på väg att besannas. Men det är inte talibanerna som driver landet mot massiv fattigdom, isolering och misär – det är omvärldens ekonomiska blockad som gör det. För kvinnor kommer talibanernas förtryck att blekna i jämförelse med effekterna av det internationella samfundets ekonomiska blockad.

Humanitärt stöd för att lindra nöden här och nu är inte tillräckligt. Utan alternativa vägar för att finansiera den verksamhet som tidigare bedrevs av staten kommer miljoner barn att stå utan skolgång och livsviktig sjukvård kommer helt att upphöra.

Situationens allvar kan inte nog understrykas. Utöver den ekonomiska härdsmältan pågår en svår torka. Enligt World Food Programme har omkring 40 procent av skördarna gått förlorade i år. Ungefär hälften av befolkningen, cirka 20 miljoner människor, lider av akut matbrist och den siffran förväntas stiga, enligt FN.

Sverige har en moralisk skyldighet att stoppa Afghanistans störtdykning mot svält och statskollaps. Sverige bör som en av givarna till Världsbankens fond, ARTF, sätta press på de 30 andra givarländerna att frigöra likvida medel från de frysta tillgångarna och säkra tillgången till kontanter. Regeringen bör tillsammans med de svenska bankerna omgående hitta lösningar för hur transaktioner kan återupptas, även inom ramen för de befintliga sanktionerna. Det långsiktiga utvecklingsstödet till Afghanistan måste fortsätta, för att 20 års utveckling och framsteg inte ska gå förlorat. Sverige och den nya biståndsministern har en viktig roll att fylla, för att inte lämna det afghanska folket i sticket.