Vi måste fortsätta hålla kontakten

Det finns ett afghanskt talesätt som lyder: En blomma gör ingen vår. En av de intervjuade i temat om etniska grupper använder det för att beskriva hur den etniska mångfalden i Afghanistan berikar landet. Problemen uppstår när politiska och militära ledare utnyttjar den etniska tillhörigheten för att uppnå egna
fördelar och diskriminera andra.

Minst 14 etniska grupper

Det finns minst 14 etniska grupper i Afghanistan. De lever jämte varandra och tillsammans med varandra. Det finns skillnader i språk, sedvänjor och religion. Men det finns också många likheter. De firar samma högtider och islam förenar dem, liksom tillhörigheten till landet Afghanistan.

Med talibanerna vid makten ser experter hur risken för spänningar mellan grupperna ökar. Talibanerna består nästan enbart av pashtuner, den grupp som historiskt suttit på makten, och den nya de facto-regeringen har nästan inga ministrar från andra etniska grupper.

Kvinnors liv begränsas

Det icke-inkluderande styret är inte det enda som går åt fel håll i Afghanistan. Talibanerna inför hela tiden nya restriktioner och påbud, ibland uttalade, ibland underförstådda. Kroppsstraff återinförs. Talibanerna verkar vara mer upptagna med att begränsa kvinnors liv och stänga dem inne än att vidta åtgärder så att
människorna slipper svälta. Hälften av landets befolkning bedöms vara i akut behov av mat.

Glöm inte människorna

Går det ens att ta in? Det är lätt att tappa hoppet. Men vi får, som alltid, inte glömma bort människorna. En av de intervjuade till det här numret uttryckte glädje över att vi lyssnade på henne. Det gav henne hopp att omvärlden inte glömt bort afghanerna. Hon vill att människor utanför Afghanistan får höra direkt från en afghansk kvinna hur de har det. Hon sade att det känns som om omvärlden bara tänker på Afghanistan som ett land fyllt av terrorister. Själv tänker hon inte ens försöka ta sig ut ur landet. Hon vill fortsätta arbeta för att kvinnor och flickor i Afghanistan ska kunna få möjlighet till en bättre framtid.

Med teknikens hjälp kan vi komma varandra nära även när vi inte kan ses fysiskt. Vi fortsätter hålla kontakten och berättar för varandra hur vi har det, och vi på SAK förmedlar berättelserna vidare. Det är något av det viktigaste vi kan göra.

Nu kommer sommaren, och alla blommorna. I Sverige, liksom i Afghanistan.