Blå moskén i staden Mazar-e Sharif, provinsen Balkh. Foto: Malin Hoelstad

Religion och tradition

Islam har en stark ställning

Ungefär 99 procent av befolkningen i Afghanistan är muslimer. De flesta är djupt troende. Den stora majoriteten är sunnimuslimer men 15 procent uppskattas vara shiamuslimer. Det finns även en liten minoritet sikher och hinduer i Afghanistan, samt ett fåtal kristna. Det lokala religiösa ledarskapet är mullorna. De leder bönen i de lokala moskéerna, undervisar barnen i islam och fördelar allmosor till de fattiga. 

Islams starka ställning präglar förstås landet både till vardags och vid högtider, men det betyder inte att alla sedvänjor och traditioner i Afghanistan är i grunden religiösa. 

Enligt den afghanska konstitutionen är Afghanistan en islamsk republik där ”inga lagar får strida mot den heliga religionen Islam”. Konstitutionen slår också fast att staten är skyldig att försvara mänskliga rättigheter och garantera folkets grundläggande fri- och rättigheter. De som bekänner sig till andra religioner än islam har rätt att fritt praktisera sin tro inom lagens ramar.

Sunni och shia 

Inom islam världen över finns två huvudinriktningar: sunnitisk islam och shiitisk islam. Båda inriktningarna har en rad olika inriktningar i sin tur. I Afghanistan är det sunnitisk islam som dominerar, men det finns också shiamuslimer. De flesta shiamuslimer i Afghanistan hör till folkgruppen hazara. 

Globalt räknar sig 85–90 procent av alla som bekänner sig till islam som sunnimuslimer, och resten till shia. De flesta muslimska länder är huvudsakligen sunnimuslimska, men i Iran är shiainriktningen statsreligion. Shia är också i majoritet i Irak, Azerbajdzjan och Bahrain. Sunnismens starkaste fäste är Saudiarabien, med en särskild form av sunnism som kallas wahhabism. Även i Saudiarabien finns dock en shiitisk minoritet.

Tradition och politik snarare än teologiska skillnader

Det finns en del teologiska skillnader mellan sunni och shia, men inriktningarna fungerar framför allt som markör för social tillhörighet eller stamtillhörighet. Vilken inriktning man tillhör är alltså tradition inom familj, släkt och stam, och ibland också inom en etnisk grupp som för hazarerna. I vår tid handlar uppdelningen också om makt och politik. En grund för dagens konflikt mellan sunni och shia är den schism mellan stormakterna Iran och Saudiarabien som har pågått sedan den iranska revolutionen 1979. Extremister som kan tänka sig att ta till våld mot dem man ser som fiender finns inom båda inriktningarna.

Uppdelningen mellan sunnism och shiism är gammal, ända ifrån dagarna efter profeten Muhammeds död. Shiamuslimer menar att Muhammed hade utsett sin kusin och svärson Ali till sin efterträdare och därmed nästa religiösa ledare – ordet shia är en förkortning av ”shiat Ali”, och betyder just Alis följare. Sunnimuslimer menar i stället att Muhammeds vän, rådgivare och svärfar Abu Bakr är den rättmätiga efterträdaren. Abu Bakr valdes till islams förste kalif och blev då både politisk och religiös ledare för religionen. En minoritet höll dock fast vid att Ali och hans släkt var islams egentliga arvtagare, och de blev de första shiamuslimerna. 

Shiiter använder benämningen imam för sin högste ledare, medan sunniter använder ordet kalif. De flesta shiiter är imamiter, vilket betyder att de räknar med 12 imamer under historiens lopp. Den tolfte imamen tänker man sig leva i det fördolda sedan mer än tusen år, och väntas komma tillbaka en dag. 

Sunnismen har haft flera olika kalifdynastier. Den sista var den osmanska kalifdynastin, som Atatürk avskaffade i och med den turkiska revolutionen på 1920-talet. Sunnismen saknar sedan dess kalif. IS hävdar nu att man har återupprättat kalifatet, men det är ytterst få sunniter som accepterar det anspråket. Eftersom shiiterna aldrig har erkänt kalifatet över huvud taget betraktar IS dem som själva huvudfienden.

Tradition

Afghanistans starka traditioner är inte alltid religiösa

Religionens ställning är mycket stark i Afghanistan, men hur islam tolkas varierar inte bara inom trosinriktningarna utan också inom olika delar av landet och mellan olika folkgrupper, familjer och individer. Här spelar också traditioner en stark roll. En del traditioner uppfattas ibland som religiösa, trots att de egentligen inte är det.

Som exempel finns frågan om kvinnors rätt till utbildning. Enligt Koranen och hadith, alltså berättelserna om profeten Muhammeds handlingar och uttalanden, ska alla människor söka kunskap. Därför har även kvinnor rätt till utbildning. Enligt hadith har kvinnor också rätt att ärva. Men traditionen i stora delar av Afghanistan är ändå att kvinnor varken bör få eller behöver utbildning, eller har arvsrätt. Därför arbetar en del organisationer med att i dialog med mullor sprida att mänskliga rättigheter inte står i konflikt med islam. Mullorna kan då i sina predikningar upplysa om vad religionen säger. 

Pashtun wali – pashtunska levnadsregler för heder

Bland pashtunerna i Afghanistan finns en mycket stark hederskodex som benämns pashtun wali. Grundpelarna i den är heder, gästfrihet och försvar av territorium. 

Pashtunernas hederskultur liknar den som finns i större delen av Mellanöstern, och handlar bland annat om att beskydda och bevaka kvinnorna eftersom de ses som bärare av familjens heder. Men det handlar samtidigt om manlighet och om mannens stolthet – om att visa styrka och beslutsamhet samt att ge beskydd och försörja sin familj. 

Gästfriheten är mycket stor, enligt pashtun wali-kodexen ska värden erbjuda allt till sin gäst. Till och med en fiende ska erbjudas traditionell gästfrihet och skydd om fienden kommer i nöd. Om det däremot är främlingar som kommer utifrån och attackerar landet ska landet försvaras in i döden. Om någons heder har skadats ska en man enligt pashtun wali också hämnas. Stolthet är ett viktigt element i denna uppsättning levnadsregler. 

Pashtun wali handlar också om att göra rätt och ta ansvar för sina handlingar. Inom ramen för pashtun wali finns möjligheten att be om och få förlåtelse om man begått något fel eller ett brott. Då samlas de äldste i ett rådslag, en jirga, med den som vill ha förlåtelse och den som har orsakats skada. Man resonerar och försöker komma fram till försoning, inte sällan genom uppgörelser som kan innehålla ekonomisk kompensation till den som lidit skada. 

Afghanistans buddhistiska historia

Innan islam kom mot slutet av 600-talet var buddhism den dominerande religionen i det område som i dag är Afghanistan. Den buddhistiska läran spreds från Indien till Afghanistan på 300-talet före Kristus, och nådde sin höjdpunkt under den indiska Kushan-dynastin som varade in på 200-talet efter Kristus. Buddhismen fanns sedan kvar parallellt med islam ytterligare några hundra år fram till 1000-talet, då den nya religionen helt trängde ut den gamla.  

Det finns många arkeologiska fynd och skatter som vittnar om den buddhistiska närvaron i det forntida Afghanistan. De mest kända är de enorma Buddha-statyerna i Bamyan som sprängdes av talibanerna 2001. På Kabuls nationalmuseum kan man också se ett stort antal buddhistiska skulpturer som räddades av museipersonal under talibantiden.