Historia och politik
Under det senaste seklet har Afghanistan präglats av en dragkamp mellan modernitet och tradition. Sedan 1979 har landet plågats av krig eller väpnad konflikt i olika former.
Dragkampen mellan modernitet och tradition blev en direkt maktkamp under 1960- och 70-talen mellan å ena sidan Sovjetvänliga kommunistpartier som ville införa statssocialism enligt sovjetisk modell och grupper som såg det som ett hot mot islam och det traditionella stamsamhället.
En kommunistisk statskupp 1978 och Sovjetunionens invasion kommande år ledde till motståndskrigföring, understött av USA. Sedan dess har Afghanistan präglats av konflikter, vilket innebär att en stor majoritet av landets befolkning inte känner till någon annan tillvaro än den präglad av osäkerhet och krig.
Efter att Sovjetunionen 1989 lämnade landet lyckades kommunistregimen klamra sig kvar i tre år. När stödet från Sovjetunionen upphörde efter imperiets upplösning vid årsskiftet 1991-92 föll den afghanska regimen samman på bara några månader, varpå gerillagrupper (mujahedin) tog kontrollen över olika delar av landet. Inbördeskrig och banditvälde följde.
Som en motrörelse bildades talibanerna 1994. 1996 intog de Kabul och 1998 kontrollerade talibanerna så gott som hela landet. Efter att ha vägrat utlämna Usama bin Laden, som anklagades för att ligga bakom 11 september-attackerna i USA, störtades talibanregimen av en USA-ledd invasion med hjälp av de krigsherrar talibanerna jagat bort.
En provisorisk regering med internationellt stöd installerades i Kabul 2001 och den internationella fredsstyrkan Isaf (International Security Assistance Force) stationerades i landet för att militärt försvara regeringen och stötta uppbyggnaden. Efter ett drygt år ställdes styrkan under Natos kommando.
2004 hölls det första presidentvalet i Afghanistans historia. Året därefter det första parlamentsvalet sedan 1969. 2014, samma år som det senaste presidentvalet, var också året för tillbakadragandet av merparten av de internationella styrkorna från Afghanistan. Isaf ersattes av den betydligt mindre styrkan Resolute Support Mission.
I flera avseenden genomgick Afghanistan en positiv omvandling åren efter talibanregimens fall. Landet hade under flera år i rad en snabb ekonomisk tillväxt och utbildningsväsendet och hälsosektorn byggdes ut kraftigt. Men fred uppnåddes inte. Talibanerna ökade trycket på centralregeringen och genomförde allt fler attacker mot framför allt militära men även civila mål. Många civila skadades och dödades i attacker från alla sidor av konflikten.
Några mindre grupper har sedan 2015 deklarerat sin trohet till den så kallade Islamiska staten (IS) som i Afghanistan kallar sig Islamiska Staten i Khorasanprovinsen (ISKP). Men gruppen har tryckts tillbaka i strider med talibaner, afghanska regeringsstyrkor och utländska stridskrafter.
Under ett par år förhandlade USA med talibanerna om ett fredsavtal, men samtalen skiftade karaktär från fredssamtal, med krav på bland annat förhandlingar mellan talibanerna och den afghanska regeringen och eldupphör, till att handla om hur USA skulle kunna dra tillbaka sina soldater. I februari 2020 ingick USA och talibanerna ett avtal, som innebar att USA lovade att dra tillbaka sina trupper senast 1 maj 2021. Det blev ingen vapenvila och inget krav på förhandlingar. I september 2020 inleddes möten mellan talibanerna, regeringen och andra politiska aktörer i Qatar, men samtalen kom inte längre än till procedurfrågor.
USA inledde tillbakadragandet av sina trupper under våren 2021. Talibanerna inledde en kraftfull offensiv. I augusti samma år intog talibanerna Kabul och tog därmed makten. President Ashraf Ghani flydde landet. USA drog tillbaka sina sista soldater i slutet av augusti.
När talibanerna tog makten med våld isolerades det nya styret av stora delar av omvärlden. Biståndet frystes och ekonomiska transaktioner stoppades. Kriget upphörde men i stället hotades landets befolkning av svält. Under hösten och vintern har det internationella samfundet gått in med humanitära stödåtgärder men utan att ge direkt stöd till statsapparaten.
Afghanistans historia präglas av landets geografiska läge – det har varit ett genomgångsland för inkräktande arméer och ofta klämts mellan mäktiga grannar. Men den oländiga terrängen har bidragit till att afghaner lyckats hålla stånd mot invasionsvågor, liksom mot olika härskares försök att från huvudstaden Kabul utsträcka centralmakten till landsbygdens självständiga lokalsamhällen.
Länkar till rapporter om Afghanistans moderna historia
Islamists, Leftists – and a void in the Center. Afghanistan’s Political Parties and where they come from (1902-2006), av Thomas Ruttig
De politiska partiernas historia. Från hur det började på 1900-talet fram till idag.
Norra Afghanistan
The Ethnitication of an Afghan Faction: Junbesh-i-Milli from its origins to the Presidential Elections, av Antonio Giustozzi
Om krigsherren och vice-president Abdul Rashid Dostum och hans parti Jumbesh.
The Networks of Kunduz, av Nils Wörmer
Om militanta/militära nätverk och allianser och motsättningar i Kunduzprovinsen.
Södra Afghanistan
Tribes and Warlords in Southern Afghanistan, 1980-2005, av Antonio Giustozzi & Noor Ullah
Om stammar och krigsherrar som format den moderna historien i södra Afghanistan.
Västra Afghanistan
The miss ingredient: Non-ideological insurgency and State collapse in Western Afghanistan, av Antonio Giustozzi
Bakgrunden till dagens situation i västra Afghanistan. Om statens kollaps och icke-ideologiska motståndsgrupper fram till kommunistregimens fall 1992.
Hazarajat’s Historia
Divide and rule; State penetration in Hazarajat (Afghanistan) from the Monarchy to the Taliban, av Niamatullah Ibrahimi
Om Hazarajat’s relation till centralmakten från kungatiden fram till talibanernas styre på 1990-talet.
The Failure of a Clerical Proto-State: Hazarajat, 1979 – 1984, av Niamatullah Ibrahimi
Om försöken att bilda en religiös ministat i Hazarajat åren 1979-84.
At the Sources of Factionalism and Civil War in Hazarajat, av Niamatullah Ibrahimi
Bakgrund till dagens politiska situation i Hazarajat. Om motsättningar och inbördesstrider mellan olika grupperingar i Hazarajat efter statens kollaps i området 1979.
The Dissipation of Political Capital Among Afghanistan’s Hazaras: 2001-2009, av Niamatullah Ibrahimi
Om hazara partiet Hezb-e Wahdat.