Sjukvård och folkhälsa

Den genomsnittliga livslängden i Afghanistan är 59 år för män och 62 år för kvinnor. Det är mycket lägre än genomsnittet för hela regionen, även om medellivslängden har ökat med fem år sedan talibanregimens fall. Ökningen beror framför allt på att barnadödligheten i landet har sjunkit. 

De vanligaste dödsorsakerna i Afghanistan är infektioner i luftvägarna, hjärtsjukdom, diarréer, stroke, väpnad konflikt och graviditets- eller förlossningskomplikationer. Malaria finns i Afghanistan, men drabbar bara ungefär en procent av befolkningen. Det är inte heller särskilt vanligt med hiv och aids.

Allt fler får tillgång till sjukvård

När talibanregimen föll 2001 hade bara runt 10 procent av afghanerna tillgång till sjukvård inom en timmes avstånd från hemmet. I dag uppskattas andelen vara drygt 60 procent. Det finns också många fler vårdcentraler nu – år 2002 fanns 496 stycken i hela landet, jämfört med dagens dryga 2 400. Dessutom har vägnätet i Afghanistan blivit både större och bättre, vilket gör att människor lättare kan ta sig till vårdcentraler och sjukhus. Dessvärre finns det stora brister på många av klinikerna, till exempel är det ofta ont om utbildad personal och kvinnliga läkare. Många kliniker har också tvingats stänga på grund av strider. 

Bristen på kvinnliga läkare drabbar kvinnor på landsbygden hårdast, eftersom de få kvinnliga läkare som finns framför allt arbetar på större vårdcentraler och kliniker. 

Attacker mot vårdcentraler och sjukhus ett allvarligt problem

Ett allvarligt problem som blir allt vanligare i Afghanistan är att sjukvårdsinrättningar attackeras av stridande parter. År 2015 blev till exempel Läkare utan gränsers sjukhus i Kunduz bombat av regeringsstyrkor, med Natos tysta godkännande. Flera av Svenska Afghanistankommitténs vårdcentraler på landsbygden har också utsatts för raider de senaste åren. De som attackerar är såväl afghansk militär eller polis som regeringsfientliga styrkor.

Attacker mot vårdcentraler och sjukhus är inte bara ett brott mot krigets lagar och mot Genèvekonventionen om skydd för sjukvård och patienter i krig, utan gör också att människor på landsbygden tycker att det känns otryggt att söka vård när de är sjuka. Det är i sig ett allvarligt folkhälsoproblem. Därför driver bland andra Svenska Afghanistankommittén, Röda korset och Läkare utan gränser frågan om respekt för sjukvård i konflikt, både nationellt i Afghanistan och internationellt.

Läs om SAKs arbete med hälsovård i Afghanistan.