”Jag vill inte begränsas, jag vill skapa mitt eget öde”
Jamila Osyaans liv begränsas av sociala krav och av säkerhetssituationen. Men hon är glad över att kunna studera på universitetet och vill bli ekonomiskt självständig.
– Jag brann för att studera journalistik och konst, speciellt musik och film. Men min familj var inte glad över mina val och tillät mig inte att utbilda mig till det, säger hon.
– Nu studerar jag datorkunskap på universitet i stället, mitt andrahandsval. Jag vill utforska och lära mig så mycket jag kan om teknik. Att studera och få gå på universitetet är utan tvekan något av det mest glädjande och tillfredsställande jag kan göra i världen. Jag pendlar varje dag en lång sträcka från västra Kabul till centrala Kabul där mitt universitet ligger. Trots svårigheterna älskar jag det.
Jamila Osyaan är 21 år. Hennes mamma är hemmafru och hennes pappa är gatuförsäljare med ett stort eget stånd. Hon har en bror och två systrar.
Många begränsningar för flickor och kvinnor
– Livet är aldrig enkelt för en flicka eller kvinna på en plats som Afghanistan. Varje dag måste jag hantera många utmaningar, både i min familj och i samhället. Jag kan inte bära kläder som jag själv vill ha. I stället måste jag bära kläder som samhället kräver, på grund av sociala tabun. Utmaningarna slutar inte där. När jag går på gatorna, stiger på bussen eller tar en taxi måste jag vara vaksam för att undvika alla möjliga sorters hot och trakasserier. Jag vill inte vara begränsad, jag vill skapa mitt eget öde och fatta mina egna beslut. Därför vill jag studera och bli ekonomiskt självständig, säger Jamila Osyaan.
På universitet har hon bra klasskamrater och lärare som är stödjande.
– De uppmuntrar mig och påminner mig om mina framtida karriärmål så att jag kan hålla farten uppe. För mig är det högsta prioritet att avsluta studierna framgångsrikt.
Måste arbeta för att betala utbildning
Vid sidan av studierna arbetar hon halvtid som biträde i en klädaffär. När universitetet är stängt jobbar hon heltid.
– Det är utmanande, men jag måste arbeta för att kunna betala min utbildning och andra kostnader. När mitt schema tillåter umgås jag också med vänner, men för det mesta är jag upptagen med arbete och studier, säger hon.
När Jamila gick i skolan var hon väldigt intresserad av musik, konst och sång. Hon fick inte studera det, men det fortsätter att vara en dröm och hon hoppas att en dag få lära sig sjunga, åtminstone som amatör.
Säkerhetssvårigheter hindrar
– Brist på säkerhet är ett stort bekymmer för afghanska kvinnor och flickor, och jag är inget undantag. Jag skulle vilja resa någon gång, jag skulle vilja ta en paus och komma bort från den här omgivningen ett tag för att kunna läka. Samma gäller mina vänner, de vill också resa. Men vi kan inte, på grund av säkerhetssituationen och på grund av sociala tabun. Men just nu är min högsta prioritet att arbeta och studera så att jag kan övervinna de större utmaningarna som ligger framför mig.
Text: SHARIF SAFI, Frilansjournalist i Afghanistan
Tema | Ung i Afghanistan:
Hon kämpar för en framtid trots fattigdom