Malalai Abdullahad, i en av SAKs specialklasser i Taloqan, visar upp tornet som  hon satt ihop två gånger i rad. Foto: Kajsa Waaghals

Personer med funktionsnedsättningar berövas mänskliga rättigheter

TEMA DE MEST UTSATTA |Personer med funktionsnedsättning är bland de allra fattigaste och mest socialt utsatta i Afghanistan. Men SAKs arbete visar att stöd som utbildning och yrkesträning skapar nya möjligheter, och att attityderna förändras.

En rapport från Independent Human Rights Commission of Afghanistan från 2019 visar att personer med funktionsnedsättningar berövas sina mänskliga rättigheter i Afghanistan.

Rapporten “The human rights situation of people with disabilities” beskriver de utmaningar som personer med  funktionsnedsättningar möter. De har inte tillgång till basala mänskliga  rättigheter som inkluderande utbildning, rehabilitering och hälsovård. De har  också svårt att få jobb och utsätts för diskriminerande behandling i samhället.

Det finns mycket som särskiljer både orsakerna till funktionsnedsättning, och hur personer med funktionsnedsättning kan få stöd i Afghanistan jämfört med många andra länder: Det långvariga kriget, personminor, hög analfabetism, dålig infrastruktur, stor fattigdom och bristande tillgång till hälsovård och anställningar.

Artikel 53 i den afghanska konstitutionen garanterar personer med  funktionsnedsättningar deras rättigheter, liksom en särskild lag samt den  internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Men det finns ingen uppföljning av hur lagarna och  konventionen implementeras.

Det finns ingen färsk statistik för hur många personer som har  funktionsnedsättningar i Afghanistan. En undersökning från Handicap International från 2005 indikerar att 2,7 procent av den afghanska befolkningen har funktionsnedsättningar, de flesta av dem fysiska.

– Olika kategorier av personer med funktionsnedsättningar finns i landet, det  handlar om fysiska, intellektuella och hörsel- och synnedsättningar, och de får liten uppmärksamhet. Enligt den senaste rapporten från AIHRC, den  oberoende människorättskommissionen i Afghanistan, är läskunnigheten låg och arbetslösheten hög bland personer med funktionsnedsättningar berättar Khalid Fahim, programchef på SAK i Afghanistan.

Arbetslöshet största problemet

Det största problemet för personer med funktionsnedsättning är arbetslöshet. Enligt den ideella organisationen Community Center for the Disabled är 90 procent av personer med funktionsnedsättning arbetslösa.

Enligt lagen om rättigheter och privilegier för personer med funktionsnedsättningar ska tre procent av jobben inom regeringen och den privata sektorn reserveras för personer med funktionsnedsättningar. Men inte ens regeringen följer lagen. När AIHRC undersökte saken fann de att antalet anställda med funktionsnedsättningar som jobbade inom regeringskansliet var mindre än en procent.

Problemen med arbetslöshet gäller i särskilt hög grad kvinnor. En rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) som släpptes den 28 april visar att kvinnor med funktionsnedsättning möter enorma hinder. Det gäller arbetsmöjligheter, men kvinnorna drabbas också av sexuella övergrepp och trakasserier på regeringskontor, hälsocenter och skolor. Rapporten, med titeln ”Funktionsnedsättning är inte en svaghet” sätter ljuset på de hinder som kvinnor och flickor med funktionsnedsättningar möter efter decennier av våld i landet.

Enligt rapporten trakasserar regeringstjänstemän kvinnor, och det händer till exempel när de besöker ministerier för att få sin lön eller plocka ut ersättning. En kvinna i Kabul berättar:

– Jag gick till ministeriet för att få ett certifikat om funktionsnedsättning för att kunna få ekonomiskt stöd. En man frågade mig om jag var gift, och när jag sa  nej talade han om för mig att han kunde hitta en man åt mig. När jag avböjde det sade han att jag bara kunde få certifikatet om jag gick med på att bli hans flickvän.

Socialt stigma

Rapporten uppmärksammade också flera andra problem som behöver lösas i Afghanistan: det sociala stigmat och diskrimineringen, fysiska hinder för att ta sig in i offentliga byggnader och få tillgång till allmänna transportmedel, och bristande tillgång till hälsoservice.

Ett annat problem är att personer med funktionsnedsättning inte alltid känner till sina rättigheter.

Svenska Afghanistankommittén är en av de större internationella organisationerna som stödjer afghaner med funktionsnedsättningar. SAK är näst störst aktör när det gäller fysisk rehabilitering, efter Internationella Röda Korset, men är störst när det gäller samhällsbaserat stöd. En annan aktör är Handicap International och ett fåtal nationella ideella organisationer.

SAK har ett omfattande program för personer med funktionsnedsättningar i 60 distrikt i 13 provinser (totalt finns 387 distrikt i Afghanistan). I programmet ingår till exempel fysisk rehabilitering – som hjälp med sjukgymnastik och ortopediska hjälpmedel – yrkesutbildning, social integration, förberedande utbildning och räntefria lån. SAK arbetar också med påverkansarbete.

– Enligt vad vi observerat på fältet i de områden där vi har verksamhet förstår personer med funktionsnedsättningar till viss del sina rättigheter. De flesta av barnen med funktionsnedsättningar har tillgång till SAK-stödd utbildning och till viss del tillgång till allmän utbildning. Flera av personerna har nu inkomst så att de kan bidra till att försörja sina familjer, berättar Mohammad Amin Qanet, chef på SAKs program för funktionsnedsättningar.

Till viss del ser han en positiv utveckling i landet.

– Afghanistan har ratificerat UNCRPD, (Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning), det finns en lag om  funktionsnedsättningar, en särskild minister samt särskilda enheter för
funktionsnedsättningar i ministeriet för hälsa och utbildning, säger Mohammad Amin Qanet.

Däremot finns det ingen mekanism för att övervaka implementeringen av UNCRPD och lagen om funktionsnedsättningar.

Ideella organisationer gör mest

Det mesta av rehabiliteringsverksamheten utförs av internationella ideella
organisationer och några få nationella ideella organisationer. De berörda ministerierna har fortfarande brist på personella och finansiella resurser för att ge service till personer med funktionsnedsättningar. Hälsoministeriet stödjer bara två mindre ortopediska verkstäder och utbildningsministeriet stödjer några få specialskolor i landet.

AIHRC:s rapport visar också på problem med fördomar och social utstötthet. Mohammad Amin Qanet kan ändå se viss förändring.

– Att förändra människors attityder är en lång resa. Men om man jämför med förr så kan man se en del positiva förändringar vad gäller respekt för personer med funktionsnedsättningar, säger Mohammad Amin Qanet.

Text:
SHUKRIA SAFI
Kommunikatör på SAKs huvudkontor i Kabul

Läs också:

Teckenspråk och lego öppnar nya världar

Fler fall med klumpfot och CP i Takhar

Maliha, skräddare: Jag klarar mig själv nu

Shabana förlorade ena benet i en granatattack

Ruhollah fick chans att börja nytt liv