Shogofa flyttade med musikskolan till Portugal
För att rädda sitt liv och för att rädda den afghanska musiken lämnade Shogofa sitt hemland och sin familj tillsammans med de andra unga eleverna på AMIN.
– Situationen var verkligen fruktansvärd, för hela det afghanska folket. Nationen var tystad. Ingen musik, ingen utbildning, berättar Shogofa Safi.
Ungdomarna på ANIM, Afghanistan National Institute of Music, fick en fristad i Portugal när talibanerna tog makten, och kunde lämna Kabul. Shogofa Safi var knappt 17 år då.
– Jag var glad men också ledsen. Jag var tvungen att lämna för att rädda mitt liv och den afghanska musiken, och jag var ledsen för jag var tvungen att lämna mina föräldrar, utan att veta när jag skulle träffa dem igen.
Hennes föräldrar stöttade henne, de ville att hon skulle fortsätta sin musikutbildning. Det var hennes pappa som uppmuntrade henne att söka in på ANIM. Då var hon bara omkring tio år och lämnade sin familj i Jalalabad för att bo på ett internat i Kabul.
Slagverk
På skolan blev slagverk hennes instrument. Det var nytt för henne, men hon tyckte direkt om rytmerna.
– Jag var lycklig över att få spela i orkester med flickor och pojkar.
Hon minns åren i Kabul med stor värme. Sammanhållningen var stark, de hade roligt, och hon trivdes på internatet. Nu bor Shogofa med vänner som hon känt sedan de första åren i Kabul.
Shogofa studerar komposition och spelar slagverk i Afghan Youth Orchestra och i Zohra, orkestern med enbart flickor och kvinnor. De har fullt upp med konserter – i hela världen.
Speciell roll
De spelar all sorts musik, både klassisk västerländsk musik och traditionell afghansk. Shogofa Safi är mycket förtjust i musik av kompositörer som Beethoven, Mahler och Brahms. Men afghansk traditionell musik har en speciell roll, och hon tror att den kommer att överleva i generation efter generation. Hon vet vilken kraft musiken har.
– Det är svårt nu i Afghanistan. Men afghansk musik kommer alltid att glänsa. Afghaner i hela världen älskar den. Vi vill vara rösten för de kvinnor som inte har en röst just nu, säger hon.
Musik ger glädje och lycka och för människor samman, beskriver hon.
– Musik är också en anledning att hoppas. AYO är hopp.
Läs fler artiklar ur temat:
Hotat kulturarv lever vidare i exil
Raz fortsätter att spela i hemlighet
”De har krossat glädjen som vi sjöng ut”
Den traditionella musiken räddning i exil
Eva Kellström Froste
Redaktör för Afghanistan-nytt