International Criminal Court, ICC, har sitt säte i Haag i Nederländerna. Foto: CC BY-NC 2.0

Återupptagen utredning om krigsbrott väcker hopp

Internationella brottmålsdomstolen gör en helomvändning och ger åklagaren grönt ljus att fortsätta utredningarna i Afghanistan. Beslutet väcker offrens hopp om upprättelse men vägen fram till åtal kommer att vara kantad av svårigheter.

Ett knappt år efter att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, meddelade att utredningen i Afghanistan skulle läggas ner river en enhällig appellationskammare upp beslutet. Åklagare Fatou Bensouda kommer nu att kunna öppna en formell utredning av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begångna i Afghanistan efter 1 maj 2003.

I fjol, då ICC:s förundersökningskammare avslog åklagarens begäran att gå vidare med utredningen, hänvisade kammaren till den bristande samarbetsvilja som Bensouda mött och som skulle begränsa möjligheterna för en framgångsrik utredning. Det skulle därmed ”inte vara i rättvisans intresse” att fortsätta arbetet i Afghanistan. Att ta med en sådan bedömning av fallet anser appellationskammaren var fel. Hänsyn skulle endast ha tagits till om det fanns tillräcklig grund för åklagaren att fortsätta sitt arbete, det vill säga om hon på ett rimligt sätt kunnat fastställa att brott som faller inom ICC:s jurisdiktion begåtts i Afghanistan.

Afghanistan medlem i ICC

Som medlem av ICC är Afghanistan skyldigt att samarbeta med domstolen. Hittills har den viljan saknats. I stället motsätter sig den afghanska administrationen ICC:s arbete eftersom den menar att landet redan upprättat en särskild enhet som ska undersöka misstänkta krigsförbrytelser.

Enligt Romstadgan, som ligger till grund för ICC, är ett av domstolens kriterier att den endast kan utreda brott när det nationella rättssystemet inte fungerar och om en enskild stat inte kan eller vill utreda misstänkta förbrytelser.

För att detargumentet ska hålla måste myndigheterna i Afghanistan bevisa att de har viljan och förmågan att ställa de högst ansvariga för misstänkta krigsförbrytelser inför rätta. Hittills har de inte lyckats, argumenterar ICC:s talesperson Fadi El Abdullah i en intervju med Afghanistan Analysts Network (AAN).

I förundersökningen har åklagaren granskat misstänkta brott som regeringsstyrkor såväl som talibaner och andra regeringsfientliga grupper gjort sig skyldiga till.

Krigsförbrytelser av amerikanska medborgare utreds 

Bensouda hävdar också att hon har tillräckligt med material för att bevisa att amerikanska styrkor gjort sig skyldiga till tortyr, misshandel, våldtäkt och sexuellt våld i Afghanistan mellan 2003 och 2004 och senare i hemliga CIA-fängelser i Polen, Rumänien och Litauen.

Fallet Afghanistan blir första gången som ICC utreder krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som kan kopplas till amerikanska medborgare.
Ända sedan ICC inrättandes har USA mer eller mindre ihärdigt motarbetat domstolen även om graden av motstånd har skiftat.

Som en av sina sista åtgärder som president lät Bill Clinton USA:s dåvarande ambassadör för mänskliga rättigheter David J. Scheffer signera Romstadgan på
nyårsafton år 2000. Ett par veckor senare svors George W Bush in som USA:s 43:e president och han visade sin tydliga ovilja mot domstolen genom att dra
tillbaka Clinton-administrationens signatur.

Att ICC trots det kan utreda amerikanska medborgare beror på att de misstänkta brotten har begåtts på ett medlemslands territorium. Efter appellationskammarens beslut var reaktionerna från USA:s håll som väntat hårda. 

– Det är ett hisnande beslut fattat av en politisk och oansvarig institution som låtsas vara en juridisk instans, sa utrikesminister Mike Pompeo till reportrar i
Washington.

Han lovade att USA kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina medborgare från denna ”olagliga avfälling till så kallad domstol.”

För ICC och utvecklingen av den internationella rättvisan är beslutet att öppna en formell undersökning i Afghanistan av stor betydelse. Domstolen har tidigare kritiserats för att endast utreda misstänkta brott i Afrika och för att låta supermakterna gå fria. Med fallet Afghanistan förändras den bilden.

Människorättsorganisationer hyllade också appellationskammarens beslut som ett bevis på ICC:s självständighet genom att inte ge efter för amerikanska påtryckningar.

Ett hopp om skipad rättvisa

Patricia Gossman från Human Rights Watch kommenterade att en hållbar fred måste underbyggas med rättvisa och att beslutet ”ger afghaner som länge sökt
upprättelse ett hopp om att en dag få se rättvisa skipad”.

Men vägen dit är lång. USA har hotat med sanktioner mot ICC:s anställda. Bensouda har redan fått sitt visum till USA indraget och Pompeo varnar för att
samma sak kommer att gälla alla som är inblandade i utredningen.

ICC:s arbete i Afghanistan är inte heller utan svårigheter, säkerhetsläget är besvärligt och rörelsefriheten för domstolens personal kommer att vara
kraftigt kringskuren. Det kommer att ta år innan eventuella åtal kan läggas fram och troligtvis kommer ICC att få koncentrera sig på ett litet antal misstänkta.

För att lyckas nå ut till befolkningen måste domstolen också bli bättre på att kommunicera, något som varit en svaghet i tidigare fall. Ett exempel är Uganda
där invånarna i det krigsdrabbade norr vittnade om att de – flera år efter att ICC hade lagt fram sitt åtal mot rebelledaren Joseph Kony – inte förstod vare sig vad ICC stod för eller hur domstolen arbetade.

ICC:s beslut är trots utmaningarna ett tecken på att omvärlden inte har glömt bort övergreppen som begåtts i Afghanistan. Ordförande för Afghanistan Independent Human Rights Commission, Shahrzad Akbar, kallade ICC:s beslut för en ”välkommen nyhet” och uttryckte i en tweet sin ”tacksamhet gentemot de offer som bidragit med vittnesmål och de modiga afghanska organisationer och aktivister som outtröttligt kämpat för den här utgången.” 

GÖRREL ESPELUND
Frilansjournalist och författare.
Medförfattare till boken Till mänsklighetens försvar,
iakttagelser av krigsbrott, tribunaler och försoning