USA överens med talibanerna utan vapenvila och fredssamtal

Däremot slopades de två övriga punkter som parterna förhandlat om: vapenvila samt samtal mellan talibanerna och den afghanska regeringen.

– När det relativt sent i processen framkom att de två senare punkterna inte var med på agendan längre övergick känslan av hopp hos den afghanska befolkningen till besvikelse och en stor frustration, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare för SAK.

Han ser samtidigt avtalet som ett nödvändigt steg för att komma framåt.

– Det finns ändå ett syfte att det ska leda till en fredsprocess- Hur bristfälligt avtalet än är finns det nu vissa förutsättningar på plats.

Läget var länge låst eftersom USA krävde att talibanerna skulle inleda samtal med den afghanska regeringen och gå med på vapenvila, medan talibanerna krävde att amerikanerna skulle dra tillbaka sina trupper innan de var beredda att gå vidare med andra frågor.

Men resultatet, beskriver Afghanistankännaren Anders Fänge, blev en luddigt formulerad garanti om att inte tillåta internationella terrorister på afghansk mark mot att USA drar tillbaka sina trupper.

– Punkten om samtal ersätts av en diffus formulering att avtalet ska följas av en intra-afghansk dialog. Den afghanska regeringen nämns överhuvudtaget inte. Redan där kan man konstatera att det främsta intresset från amerikanernas sida är att få ut sina trupper. Vad som sedan händer i Afghanistan är av mindre intresse, säger Anders Fänge.

I stället för vapenvila trappades våldet upp när avtalet var i hamn. Talibanerna
ökade sina attacker, efter en tid med minskning av våldet innan avtalet var
klart, och den afghanska regeringen gick till motoffensiv.

Några inom-afghanska samtal har ännu inte ägt rum. Talibanerna har avvisat förhandlingar med den första delegation som den afghanska regeringen satte ihop med motiveringen att den inte var tillräckligt representativ. Däremot har en fångutväxling satt igång mellan den afghanska regeringen och talibanerna.

Osäkerheten om hur talibanerna kommer att agera är stor. Talibanerna består också av olika grupperingar där några kan vilja förhandla och andra vilja ta makten med våld. Det som skulle kunna tala emot att försöka ta makten med våld – förutom att det är svårt och kostsamt – är framför allt att det internationella samfundet då troligen skulle dra tillbaka allt stöd som går till den afghanska staten.

– Talibanerna skulle bli väldigt isolerade utan vare sig resurser eller internationellt erkännande. Det är också ett land i ett helt annat läge i dag än när de tog makten förra gången. Det är en ny generation med fler läs- och skrivkunniga, en helt annan företagsmiljö och infrastruktur. Det skulle bli svårare att kväsa och regera över befolkningen nu, säger Andreas Stefansson. 

EVA KELLSTRÖM FROSTE
Redaktör Afghanistan-nytt