”Nu måste jag ge ännu mer”

– Jag blev än mer övertygad om att det inte går att ge upp nu. Befolkningens behov försvinner inte bara för att detta har hänt. Vi har ju varit med om det förut och behoven är inte mindre i dag, snarare tvärtom med tanke på pandemin och torkan, säger Thomas Magnusson, vice ordförande i SAKs lokalförening i Skövde/Skaraborg.

Han är medlem sedan 1980-talet

Thomas blev medlem i SAK i början av 1980-talet, med en paus vid mitten av 2000-talet. Han var med både när talibanerna tog makten förra gången och när de störtades 2001. Med den erfarenheten har han en stark tro på att SAK ska kunna fortsätta sitt arbete.

– Det som har visat sig viktigt är att vi bygger på det lokala engagemanget och vad som efterfrågas på landsbygden i Afghanistan. Det är det som försvarar vår verksamhet. Jag bara hoppas att det vi byggt upp gör att våra anställda lyckas fortsätta sitt arbete och att lokalsamhället lyckas försvara framstegen.

Medlemsrörelsen och SAK i Sverige har också en fortsatt viktig roll:

– Nu blir det upp till oss här i Sverige att se till att resurserna kommer in och att vi sprider information i Sverige om vad det handlar om. Jag har också märkt att det blivit ett nyväckt intresse för oss, så jag hoppas att vi kan ta tillvara det.

Hon var med och byggde upp SAKs skolverksamhet

Hanneke Kouwenberg är engagerad i Lunds lokalförening efter många års erfarenhet av både ideellt och professionellt arbete för Afghanistan. Hon var bland annat med och byggde upp SAKs skolverksamhet för flickor på 1980-talet från SAKs dåvarande bas i Peshawar i Pakistan.

Hon tyckte att det var overkligt när talibanerna plötsligt hade intagit Kabul, det var svårt att tro att det hände. Hon hade, liksom många andra, trott att det skulle övergå till förhandlingar när talibanerna nådde Kabul. Hanneke Kouwenberg känner stor oro för kvinnorna och flickorna, för SAKs projekt och de 6 000 anställda.

– Jag förstår besvikelsen hos alla förhoppningsfulla, de som utbildat sig. De tror att det blir värre nu. Vi får inte släppa det. SAK är bra på att stå på sig och nå ut med information, vi måste vädja att dörren inte stängs till afghanerna. Vi är där för folket, inte för dess regering, det har vi aldrig varit oavsett vem som sitter i den. Vi har bra rykte och oerhört kunnig personal som kan kulturen, det ska vi använda oss av.

Medlemsrörelsen kan växa – men tydlighet är viktigt

Hanneke Kouwenberg tror att SAKs medlemsrörelse kan växa, men att föreningen måste vara tydlig med hur relationerna till talibanerna ser ut och att SAKs pengar inte går till talibanerna, något hon redan fått frågor om.

Hon känner sig bara ännu mer engagerad nu.

– Nu måste jag ge ännu mer. Vi får vara en röst för våra kvinnliga anställda och för alla flickor och kvinnor i Afghanistan, när de inte kan gå ut och berätta själva.

EVA KELLSTRÖM FROSTE