Så drabbas utbildningen av konflikten

Hela 44 procent av Afghanistans befolkning är under 15 år och trots stora framsteg vad gäller tillgång till utbildning beräknas fortfarande 3,7 miljoner barn i åldrarna 7–17 år vara utan skola. Av dem är 60 procent flickor. Särskilt utsatta är flickor på landsbygden och barn med funktionsvariationer.

Förra året ökade antalet barn som inte går i skolan, för första gången sedan 2002. FN rapporterar att över 1 000 skolor hölls stängda under 2018 på grund av konflikten, vilket drabbade en halv miljon barn. Skolor befinner sig i skottlinjen genom:

• Direkta attacker och urskillningslöst våld. Bombningar, flygattacker och markstrider förstör skolor i Afghanistan och leder till att utbildningen avstannar och att elever och lärare är rädda för att gå dit.
• Våld och hot riktade mot elever och lärare. Hot och påtryckningar mot skolors personal och elever har ökat de senaste åren. Talibanerna har haft utbildning som måltavla för social och ekonomisk kontroll. IS/daesh har utsett flickskolor som måltavla som svar på regeringsstyrkors och internationell militärs ökade flygattacker. Kidnappningar och mord riktade mot lärare och elever förekommer.
• Användande av skolor i militära syften. Trots att förekomsten minskat inom den afghanska militären händer det ännu att skolor används i militära syften och därmed utsätter elever och lärare för risk, orsakar skador på byggnader och tvingar verksamheten att hålla stängt.

Valet 2018 och dess konsekvenser för utbildning

Antalet attacker mot utbildning tredubblades under 2018. Detta berodde till stor del på våld relaterat till parlamentsvalet som ägde rum den 20 september 2018 då 226 civila dödades och 781 skadades – fler civila offer än någon annan dag det året. Nästan hälften av attackerna mot skolor under 2018 var kopplade till parlamentsvalet. Det fanns cirka 5 000 vallokaler i Afghanistan, över hälften var placerade i skolor med stora konsekvenser för elevers och lärares säkerhet. Våld och hot om våld inför och under valet 2018 resulterade i stängda skolor, skador på skolbyggnader och minskad närvaro bland elever, i synnerhet flickor.

Presidentval genomfördes den 28 september 2019 men det är för tidigt att säga hur det gick säkerhetsmässigt och valresultatet kommer dröja. Det vi kan säga är att inte heller detta val var fritt från våld.

Afghanistankommitténs skolor i skottlinjen

Under 2018 drabbades Svenska Afghanistankommitténs utbildningsverksamhet av 15 säkerhetsrelaterade incidenter och under det första halvåret 2019 har 11 incidenter inträffat. Bland de ansvariga finns talibaner, IS/daesh, lokala krigsherrar, afghansk militär, den lokala polisen eller kriminella grupper.

Det största säkerhetsproblemet för Afghanistankommitténs utbildningsprogram är att skolor tvingas att stänga efter hot från väpnade oppositionsgrupper. Det är även ett problem att andra aktörer, bland annat afghanska regeringsstyrkor, använder skolbyggnader i militära syften.

Vad gör Afghanistankommittén för att stoppa våldet?

SAK understryker vikten av att organisationen och dess verksamhet bedrivs enligt principerna neutralitet och opartiskhet och att utbildning inte politiseras.

Skolor drivs i nära samarbete med lokalsamhällena där SAK verkar och dialog förs med lokala och religiösa ledare om vikten av att pojkar och flickor går i skolan. När det krävs förhandlingar med väpnade motståndsgrupper sker detta ofta genom byarnas lokala ledare som verkar för att skolverksamheten ska kunna bedrivas i säkerhet. SAK dokumenterar och rapporterar alla allvarliga säkerhetsrelaterade incidenter till afghanska myndigheter och de väpnade oppositionsgrupperna. SAK kräver även att oberoende utredningar av incidenterna genomförs samt att ansvariga ställs till svars.

Brist på utbildning får långsiktiga konsekvenser

Våld och hot om våld mot skolor leder till att pojkar och flickor fråntas sin rätt till utbildning och att elever och lärare utsätts för fara. Våldet underminerar de framsteg som gjorts inom jämställdhet och utbildning och motverkar en hållbar och fredlig utveckling. Barn som inte går i skolan löper större risk för barnäktenskap, barnarbete, rekrytering av militanta eller kriminella grupper och våld, inklusive sexuellt våld.

VÅRA REKOMMENDATIONER
 

1. alla parter i konflikten måste respektera den internationella humanitära rätten och skydda civila från attack. Skolor får inte användas i militära eller politiska syften. Undvik även att upprätta vallokaler och väljarregistrering i skolbyggnader,
2. garantera säker och jämlik tillgång till utbildning för alla pojkar och flickor, även under konflikt då flickors utbildning riskerar att vara särskilt utsatt,
3. Samla systematiskt in och utred information om incidenter där skolor har hamnat i skottlinjen eller på andra sätt använts i militära syften. Ansvariga måste ställas till svars,
4. säkerställ en jämlik, inkluderande och säker skola som tillvaratar utbildningens möjlighet till långsiktigt fredsbyggande och konfliktförebyggande.