Mentorer ger kunskap som räddar liv

– Enbart närvaron av en barnmorska i byn räcker inte, det är kompetensen tillsammans med en välutrustad hälsoklinik som kan spela en betydande roll för att minska dödligheten, säger mentorn Binish Raihan.

Hon har varit barnmorska i 23 år. I sitt arbete har hon sett att de nyutbildade barnmorskorna inte fått tillräcklig praktisk träning. Därför arbetar hon som mentor sedan 2021. Nu jobbar hon i Kapisa, ett bergigt område med dåliga eller obefintliga vägar vilket gör det svårt för människorna att ta sig till sjukvårdskliniker.

Binish Raihans erfarenhet är att andelen komplicerade förlossningar är hög i Afghanistan, samtidigt som tillgången till mödravård är dålig, speciellt för dem som bor i otillgängliga områden. Orsaken till den höga andelen är att många mödrar lever under svåra förhållanden, de är undernärda och mår dåligt fysiskt och psykiskt.

Återuppliva barn

Shukria Ahmadi är en av barnmorskorna som tar del av träningen. Trots nio års erfarenhet har hon lärt sig mycket nytt under året med en mentor.

– Jag har förbättrat mina färdigheter när det gäller att återuppliva barn, kontroll av blödning efter födsel och havandeskapsförgiftning, bland annat, säger Shukria Ahmadi.

Hon berättar om ett tillfälle när moderkakan brast under en förlossning.

– Jag blev mycket orolig och kontaktade mentorn. Hon guidade mig. Det var väldigt svårt men jag lyckades rädda både barnet och mamman.

Det är första gången som Shukria Ahmadi fått möjlighet att vidareutbilda sig inom yrket.

– Inom medicinyrken sker mycket utveckling, vi behöver uppdatera oss. Vi kan inte ta ledigt från arbetet, därför har mentorprogrammet varit väldigt användbart för oss.

Minska dödlighet

Det viktigaste resultatet av mentorsprogrammet är att dödligheten minskar för spädbarn och mödrar. Träningen inkluderar alla delar av en barnmorskas arbete, vård före, under och efter förlossning, efterkontroll av barn och mor, och familjeplanering.

– De unga barnmorskorna är mycket intresserade av behandlingen av komplikationer, och av att sätta in preventivmedel. De behöver verkligen mycket vägledning, säger Binish Raihan.

Hon berättar om en gång när hon ledde ett mentorsprogram på en klinik och en barnmorska från en annan klinik deltog.

– Barnmorskan medgav att hon aldrig satt in ett preventivmedel förut och inte ens visste hur hon skulle använda magnesiumsulfat. Hon blev så intresserad av vårt program att det slutade med att hon var bättre på att göra och förklara det än jag själv.

De preventivmedel som åsyftas är p-implantat som sätts under huden i överarmen och ger ett flerårigt skydd mot graviditet, och spiral.

En annan barnmorska hade fått kritik av hälsomyndigheterna. Hon hade för lite erfarenhet, särskilt inom arbetet med familjeplanering.

– När jag kom dit började vi utbilda patienterna i hälsa och informerade dem om att vi kunde sätta in preventivmedel. Det uppmuntrade inte bara patienterna utan stärkte även yrkesstoltheten hos barnmorskan. Efter det tog hon ytterligare ett steg och gav sitt privata telefonnummer till gravida kvinnor, så att hon skulle kunna hjälpa dem på kvällar och nätter. Det var verkligen anmärkningsvärt att bevittna hur en barnmorska som kämpat med sin yrkesroll nu blivit motiverad att stödja kvinnor även utanför arbetstid. Förvandlingen visade betydelsen av uppmuntran och samarbete, säger Binish Raihan.

Hon bedömer att omkring var tredje eller fjärde mamma som kommer till henne är i fysiskt dåligt skick, på grund av brist på mat, vila och vaccinationer. Det ökar risken vid förlossningen.

– Det ger mig stor glädje varje gång jag kan bistå en kvinna med stort behov av vård att föda ett friskt barn, och båda kan åka hem vid god hälsa.

SAMMAR GUL SAMSOOR

Kommunikatör på NAC