Regeringen måste backa om nedskärningarna i biståndet

Regeringen har beslutat att sammanlagt 10,3 miljarder kronor ska tas från biståndet under 2022 för att bekosta flyktingmottagande i Sverige. Beslutet fattades i ljuset av kriget i Ukraina.

Självklart ska Sverige ta emot ukrainska flyktingar. Men vi måste kunna göra det utan att skapa mer mänskligt lidande på andra håll i världen. Att ta pengarna från stödet till fattiga människor i bland annat Afghanistan, som också har drabbats av decennier av krig, är inte bara moraliskt förkastligt utan också kontraproduktivt.

Nedskärningar för SAK

Nedskärningarna motsvarar 18 procent av Sveriges totala biståndsbudget. Det kommer att drabba miljontals människor som får livsavgörande stöd från Sveriges biståndsorganisationer, inklusive Svenska Afghanistankommittén. I vårt fall motsvarar den aviserade nedskärningen av vårt stöd från Sida nästan hälften av kostnaden för vårt utbildningsprogram som idag ger över 100 000 barn tillgång till utbildning, varav 60 procent flickor, och som sysselsätter mer än 3 000 lärare.

Vi för nu en dialog med Sida och kollegor i Afghanistan för att se var i verksamheten nedskärningarna ska göras och om vi eventuellt har möjlighet att lindra effekten genom att söka alternativ finansiering. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att våra målgrupper i Afghanistan inte ska drabbas.

Förödande effekter

Men trots den svåra situation vi nu står inför är SAK inte den organisation som drabbas värst. Nedskärningarna slår olika mot olika delar av biståndsbudgeten. Till exempel planerar regeringen att minska budgetanslagen till hållbar utveckling med 47 procent och mänskliga rättigheter och demokrati med 42 procent. Klimatbiståndet halveras.

Klart är att nedskärningarna kommer att få förödande effekter för arbetet mot fattigdom och förtryck, för fred, demokrati, kvinnors rättigheter och för klimatet. Fler barn kommer att gå miste om utbildning, fler kommer att knuffas ner i extrem fattigdom, fler kommer att berövas både rättigheter och livschanser. Det är ett perfekt recept för nya humanitära kriser och flyktingströmmar.

Ukrainas kris är tyvärr bara en av många. Matpriserna i många delar av världen är nu rekordhöga och FN varnar för kriget i Ukraina kan göra att antalet människor drabbade av fattigdom, nöd och svält ökar till 1,7 miljarder. Det motsvarar en femtedel av världens befolkning. Bara i Afghanistan bedömer FN att 97 procent av befolkningen på nära 40 miljoner riskerar att leva under fattigdomsgränsen inom några månader.

Starka statsfinanser

Sveriges statsfinanser är bättre än på mycket länge samtidigt som statsskulden är rekordlåg. Varför ska då fattiga människor i konfliktdrabbade länder som Afghanistan, Syrien och Etiopien betala notan för vårt flyktingmottagande? Beslutet att använda biståndet för att finansiera flyktingmottagande innebär att Sverige blir det största mottagarlandet för svenskt bistånd.

Nedskärningarna, eller avräkningarna som de formellt kallas, är beräknade enligt en tidig prognos för hur många ukrainska flyktingar som kommer att nå Sverige. Sedan dess har Migrationsverket reviderat ner sina prognoser betydligt, men trots det har inget besked kommit om minskade nedskärningar i biståndet.

Ännu finns det tid för regeringen att stoppa nedskärningarna. SAK uppmanar dem att lyssna till civilsamhällets varningar, och oppositionens kritik, och omedelbart backa från ett förslag som riskerar att släcka framtidsutsikterna för miljoner människor.

Följ debatten om avräkningarna via Concord, en plattform för 81 organisationer inom civilsamhället där SAK ingår:

Hemsida https://concord.se/ Twitter https://twitter.com/concordswe