Historiskt stöd till jordbruket bromsade hungern

Det går inte att förstå Afghanistan om man inte förstår jordbrukets betydelse. Tre fjärdedelar av befolkningen lever på landsbygden, och majoriteten av landets drygt 40 miljoner invånare är direkt eller indirekt beroende av jordbruket. Landets kultur, historia och försörjning är rotat i jordbruket. Det säger Richard Trenchard, representant för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) i Afghanistan.

– Afghanerna har odlat vete i många hundra år och de brukade sina jordar långt innan vi började med jordbruk i Europa. Tänker man på Afghanistan kanske man ser ett bergslandskap framför sig, men det finns en stor halvmåne av bra odlingsmark som sträcker sig från nordöst och över de norra delarna, ner i centrala Afghanistan, säger han.

Lantbruk mer än växtodling

Lantbruken omfattar inte enbart växtodling, påpekar Richard Trenchard. Djurhållning är en viktig beståndsdel och uppskattningsvis finns det drygt 30 miljoner boskapsdjur i landet.

Det genomsnittliga familjejordbruket består av 0,4 hektar mark under bevattning, och därtill en del obevattnad mark, samt en boskapsbesättning på ett par kor och sju, åtta får och getter. Somliga familjer har även köksträdgård med grönsaker och en fruktlund.

– Boskap är betydelsefulla för att de ger mjölk vilket är den viktigaste proteinkällan för barn. De är också viktiga som inkomstkälla och betraktas som en resurs. Odlingsmässigt är vete den absolut viktigaste grödan och ryggraden i näringen. Afghanernas energiintag kommer till största del från vete, säger Richard Trenchard.

Åren 2020 och 2021 drabbades Afghanistan av svår torka som resulterade i utbredd matbrist. När talibanerna tog makten i augusti 2021 ströps det internationella utvecklingsbiståndet och situationen
förvärrades snabbt.

– Det blev en störtskur av kriser som sköljde över landet. Svår torka, en drastiskt krympande ekonomi, människor som förlorade sina jobb, och indraget utvecklingsbistånd. I början av 2022 räknade vi med att 55 procent av befolkningen inte hade tillräckligt med mat för dagen, säger Richard Trenchard.

Internationellt gensvar ger bättre hungersituation

FAO varnade för den katastrof som skulle drabba landet om jordbruket kollapsade. Gensvaret från det internationella samfundet beskriver Richard Trenchard som massivt. Hungersituationen är i dag betydligt
bättre jämfört med 2022.

– Visserligen räknar vi med att omkring 14 miljoner [35 procent av befolkningen reds. anm.] har brist på mat, och återhämtningen är skör. Men det internationella samfundet förstod vikten av att hålla jordbruket under armarna och har bidragit till akut jordbruksstöd i en omfattning som tidigare aldrig skådats. Historiskt sett är det FAO:s största program någonsin och utslaget är positivt, säger Richard Trenchard.

Sedan 2022 har FAO och dess samarbetspartners rullat ut ett storskaligt program som fokuserat på att ge lantbrukare gödning och lokalproducerat kvalitetsutsäde till vete, stöd för grönsaksodling, och åtgärder för att hålla boskapsbesättningarna mätta och friska. Sammanlagt räknar Richard Trenchard att hjälpen kommit 7,7 miljoner människor till del.

Barn är en särskilt utsatt grupp vid en hungerkatastrof och även om antalet afghaner som dagligen går hungriga har minskat, är situationen för barnen mycket svår. FN:s barnfond Unicef räknar med att närmare 40 procent av alla barn under fem år är akut undernärda.

– Behoven i Afghanistan är enorma. Vi räknar med att hälften av alla barn är i behov av nödhjälp för att täcka grundläggande behov. Mellan januari och augusti i år fick 20 miljoner afghaner, varav hälften barn, livsuppehållande hälsoservice och näringstillskott i ett försök att bromsa undernäringen, säger Kate Pond, kommunikatör på Unicef i Afghanistan.

Ett stort problem är att barn vare sig får den mängd eller den variation av näringsriktig kost de behöver för att växa normalt. Resultatet är så kallad ”stunting” vilket innebär att barnets fysiska och mentala utveckling hämmas. Stunting förekommer i 17 av Afghanistans 34 provinser. Nästan hälften av alla barn är drabbade, enligt Unicef.

– Den största utmaningen när det gäller att hålla barnen mätta och välnärda, är pengar. De allra flesta familjer har svårt att få ekonomin att gå ihop och är beroende av humanitär hjälp, säger Kate Pond.

Självförsörjande Afghanistan möjligt

Afghanistan skulle kunna bli självförsörjande vad gäller mat, menar flera experter som Afghanistan-Nytt talat med. Men för det krävs stora investeringar i lagerhållning, infrastruktur och bevattningssystem, samt en diversifiering av grödor, utbildning, nya odlingsmetoder och teknisk utveckling.

SAK arbetar bland annat med att restaurera bevattningskanaler och förse organisationens målgrupper med utsäde och redskap.

– Tidigare var Afghanistan självförsörjande på vete som vid sidan av majs och ris utgör landets främsta grödor. Det odlas också tomater, druvor, aprikoser och äpplen. En del exporteras till grannländerna men det är inte helt enkelt. Ibland stänger gränserna på grund av säkerhetsproblem och då riskerar produkterna att förstöras, säger Shafiullah Sharifi, som leder SAKs program för landsbygdsutveckling.

En stor del av jordbruket är beroende av regn och/eller smältvatten som på våren leds från floder och åar i kanalsystem till åkermarkerna. Effekterna av den globala uppvärmningen, som i vissa fall innebär minskad nederbörd och torka, och i andra fall betyder översvämningar som orsakar jordförstörelse, får stora konsekvenser för jordbruket.

Fler skördar kan stärka matförsörjningen

Ett sätt att säkra matförsörjningen är att införa ett system med två skördar per kalenderår. Nyligen tecknade FAO ett avtal med den japanska regeringen som ska säkra finansieringen av ett fyraårigt jordbruksprogram som bland annat ska fokusera på förbättrade bevattningssystem i landets östra delar. Säkrare vattentillförsel gör det möjligt för hushållen att skörda den viktiga veteskörden tidigt på säsongen, för att sedan plantera en andra gröda, exempelvis grönsaker, som dels bidrar till matsäkerheten, dels kan säljas för att generera inkomst.

Coordination of Humanitarian Assistance (CHA) är en av de lokala organisationer som bland annat får pengar från FAO för att genomföra olika typer av stödprogram för jordbruket och en ökad matproduktion.

– Ett stort problem inom jordbruket är bristande tillgång på kapital, men också dåliga lagringsmöjligheter och dåliga transportsystem som gör att produkterna inte når marknaden, säger Abdul Wahid Baghlani, chef för CHA:s jordbruksprogram.

På hans prioriteringslista för jordbruksutveckling står förbättrade bevattningsmöjligheter, tillgång till inhemska marknader och exportmarknader. Få lantbruksmaskiner och gammal teknik är andra brister inom jordbruket som gör att produktiviteten är låg.

Förutom program för att förse bönder med utsäde, och djurfoder, organiserar CHA ”cash-for-work” där människor får kontantstöd i utbyte mot att de utför vissa arbeten för att förbättra exempelvis infrastruktur som är kopplat till jordbruket. CHA driver även projekt för honungsproduktion, svampodling och hönsuppfödning. Till det kan läggas odlingar i miniväxthus och köksträdgårdar för grönsaker, bönor och ärtor.

2 miljoner ton vete saknas

Enligt siffror från FAO produceras i dag i genomsnitt 4,5 miljoner ton vete av de 6,5 miljoner ton som behövs för att föda befolkningen.

Tillbaka till Richard Trenchard:

– För 40, 50 år sedan producerade Afghanistan allt vete som landet behövde. Skördarna var inte större, men befolkningen var mindre. Avsaknaden av investeringar, konflikt, brist på ny teknisk utveckling och klimatförändringar har bidragit till att Afghanistan inte kan producera tillräckligt med mat för att föda sin befolkning. Men, med rätt investeringar och interventioner skulle man kunna öka veteproduktionen för att täcka landets behov.

Han tror att det sätt på vilket internationella samfundet har arbetat i Afghanistan under hungerkrisen skulle kunna replikeras i fler länder.

– För första gången, och direkt från start, har vi sett otroligt mycket katastrofhjälp som riktats direkt mot jordbrukssektorn. Om stödet fortsätter kommer det, jämte landets oerhört motståndskraftiga bönder, att bidra till att hungerkrisen inte blir bestående, säger Richard Trenchard och fortsätter:

– Om vi ser framåt är FAO övertygat om att det finns en enorm möjlighet och potential att relativt snabbt ställa om Afghanistans lantbruks- och matproduktionssystem. Vi tror att det går att stänga produktionsgapet mellan tillgång och efterfrågan inom några år och att Afghanistan därmed blir ett land som i huvudsak har sin livsmedelsförsörjning tryggad.

Läs fler artiklar ur temat:

”Vi har inte ätit kött på ett år”
Egna jordbruket ger mat på bordet
Ingen afghansk fest utan ris
”Ibland arbetar jag extra för att kunna köpa mat”