FILM | Tuff omställning till livet utanför kvinnofängelset

I den vackra öppningsscenen av filmen Systrar bakom galler står Sara vid havet någonstans i Sverige. Hon ser vågorna rulla in mot land.

– Jag älskar havet, att se hur vågorna försöker fly från det. Men det går inte. De förs hela tiden tillbaka till dit varifrån de kommer, säger hon.

Sara är en av kvinnorna som filmarna och paret Nima Sarvestani och Maryam Ebrahimi följer i den prisbelönta dokumentärfilmen Frihet bakom galler. Filmen skildrar livet i ett kvinnofängelse i norra Afghanistan där de intagna avtjänar straff för moraliska brott.

Sara har flytt med en annan man än den som hennes familj bestämt att hon ska gifta sig med. Båda straffas men när de möts utanför fängelset efter frisläppandet vägrar han ha kontakt med henne. Frihet bakom galler slutar med att Sara står ensam och villrådig tills en släkting kommer och hämtar henne. Mannen ser hon aldrig igen.

FILMARNA NIMA SARVESTANI och Maryam Ebrahimi behåller kontakten med Sara. De får rapporter om att hennes nya liv är kantat av svårigheter. Till slut svävar hennes liv i fara.

I samband med att Frihet bakom galler har premiär i Sverige får Sara ett inresevisum till Sverige och söker asyl. I Afghanistan har hon gift om sig med en man som heter Navid som hon hoppas snart ska kunna komma efter.

Asylprocessen tar nästan ett år och Sara finner sig alltmer till rätta. Hon byter ett hårt reglerat liv i ett klansamhälle till ett där hon kan sminka sig, gå ut ensam, lära sig cykla och gå i skolan. Och utan huvudduk.

Men i tankarna bär hon med sig det hon lämnat kvar bakom sig. Förutom Navid, som Sara ofta talar med i telefon, funderar hon mycket kring Najibahs öde. Najibah var den kaxiga flickan från fängelset som retade upp många av medfångarna. Hon blev bortgift redan som tioåring och hade ett nyfött barn med sig i fängelset. Ett barn som hon till slut tvingas sälja för att hon inte har någon mjölk att ge.

Många av dem som har sett Frihet bakom galler har inte heller kunnat glömma Najibah. Folk från hela världen har hört av sig till filmbolaget och frågat hur de kan hjälpa henne.

– Från början hade vi bara tänkt följa upp Sara och hennes nya liv i Sverige, i en dokumentär för tv. Men när vi började nysta i vad som hade hänt Najibah fick vi så många motstridiga uppgifter och historier från Afghanistan. Vi beslöt oss för att resa dit och även ta med sökandet efter henne i den nya filmen, säger Nima Sarvestani.

Ryktena säger att Najibah har stenats till döds och mycket talar för att så är fallet. Bland annat får filmarna tag på ett videoklipp från tv-stationen Al Jazeera som tyder på att det stämmer. Nima Sarvestani ger i princip upp i sitt sökande men får till slut reda på sanningen.

I DEN NYA FILMEN Systrar bakom galler får publiken alltså parallellt följa sökandet efter Najibah och Saras nya liv i Sverige.

– Det blev många kulturkrockar för Sara och oss. Hon bodde hemma hos oss och vi kunde inte riktigt hålla isär vår roll som dokumentärfilmare och vårt ansvar för henne. Det var ju vi som hade tagit hit henne, i hopp om att kunna ge henne ett tryggare och friare liv, säger Nima Sarvestani.

– Det hade säkert blivit än mer spännande att följa Sara om vi inte lagt oss i, säger Nima Sarvestani.

För Sara, som kommer från ett mycket primitivt liv i en liten by i norra Afghanistan, var det som att färdas 100 år framåt i tiden när hon kom till Sverige, säger han.

I filmen blir inslagen både dråpliga och smärtsamma. Det är svårt att inte lida med Sara när hon via Skype får rapporter om Najibahs öde. Sara kastas fram och tillbaka mellan sitt tidigare och sitt nya liv.

När hennes man Navid anländer till Sverige har hon beslutat sig för att han aldrig ska få bestämma över hennes liv på det sätt som män ofta gör i Afghanistan. Det blir inte så enkelt som hon trott.

SYSTRAR BAKOM GALLER visar på ett omvälvande sätt hur komplext svårt det kan vara för en afghansk kvinna att göra egna fria val, vare sig hon lever i Afghanistan eller i Sverige.

Nima Sarvestani har rest och arbetat i Afghanistan i snart 17 år, men efter Systrar bakom galler tror han inte det blir några fler tillfällen.

– Det är för farligt att resa i landet. Vi sätter våra liv i fara, säger Nima Sarvestani.

Han berättar om de många attentat som inträffat nära, i både tid och rum, där filmteamet arbetat.

– Jag känner dessutom att vi uppnått något av det vi hoppades på, att försöka påverka kvinnors rättigheter i Afghanistan.

Trots det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan anser Nima Sarvestani att det finns vissa tecken på en positiv utveckling i framför allt storstäderna när det gäller kvinnors och flickor rättigheter.

Frihet bakom galler visades i hela världen och ledde till slut till en debatt i det afghanska parlamentet. Lagen som gjorde det straffbart för kvinnor att fly hemmet ändrades. Nu går det inte längre att döma en kvinna som har flytt sitt hem på grund av hot, våld eller trakasserier, berättar Nima Sarvestani.

Han hoppas att även den nya filmen ska ledda till en liknande debatt och ändring i både lag och attityd.

– Det verkliga straffet för kvinnorna i dag börjar när de avtjänat sitt fängelsestraff. I fängelset är kvinnorna trygga och har varandra. Utanför murarna finns ingen som vill ta ansvar eller har respekt för dem. Jag hoppas att en kvinna i Afghanistan i framtiden kan leva sitt liv utan att riskera att bli dödad för att hon suttit i fängelse, säger Nima Sarvestani.

TEXT: SIGNE HASSLER