”De förändrar bilden av kvinnors rättigheter”
SISTA ORDET | Ibland behövs det lite perspektiv för att se förändring. Ett sådant fick jag när jag samtalade med en av lärarna på den skola för barnmorskor som SAK driver i Samangan i norra Afghanistan.
När utbildningen startade för drygt tio år sedan var Naliba en av de första – och en av få – som sökte till utbildningen. Hennes beslut, och henne makes stöd, väckte stor uppståndelse. Båda två trakasserades – en kvinna skulle inte jobba! Var hon omoralisk? En man skulle inte tillåta sin fru att jobba! Var han svag? Det var några tuffa år, på många sätt.
NALIBA HAR JOBBAT hårt dessa år. Att med knappa resurser bistå vid födslar. Att bevisa att barnmorskorna behövs i samhället. Att familjerna bör bryta mot invanda mönster och låta kvinnorna uppsöka kliniken när det är dags att föda. Att stå emot allt ifrågasättande och allt motstånd.
I dag är Naliba en av lärarna på skolan i Samangan. Hon möter respekt. Hon har en fast inkomst. Hon gläds åt att så många unga kvinnor söker till utbildningen. Barnmorskorna är mina hjältar i Afghanistan. De jobbar ofta ensamma, ska lösa situationer där liv och död står på spel, blir måltavlor för förtvivlan och ilska när döden knackar på dörren, när känslorna svallar, när en familj förlorar sin mor, bror eller syster. De hotas, kritiseras, går en fin balansgång i att tillåtas utföra sitt värv i en omgivning som styrs av misstänksamma män.
Barnmorskorna är en symbol för de förändringar som skett på ett samhälleligt plan i Afghanistan. Om vi zoomar ut och betraktar dem från lite håll, så ser vi att de utgör en viktig kil in i föreställningarna att kvinnor bör leva sina liv inom familjens väggar, avskurna från det offentliga, synliga livet.
DE KVINNOR SOM väljer att bli barnmorskor jobbar, tjänar pengar, möter främmande människor, är aktiva. Tillsammans med sjuksköterskor, kvinnliga lärare och många andra starka och modiga kvinnor förändrar de bilden av kvinnors rättigheter och möjligheter.
Enligt en ny undersökning tycker 74 procent av afghanerna att kvinnor ska få arbeta utanför hemmet. Det är den högsta andelen hittills. Förändring tar tid.
Förändring kräver uppoffringar. Förändring är möjlig, och den sker tack vare Nalibas och hennes kollegors mod, slit och kunskap. ●
Anna-Karin Johansson
Generalsekreterare, SAK