Fatimah Hossaini vill visa det färgstarka Afghanistan

– Jag föddes 1993 som afghansk flykting i Iran. När jag kom till Afghanistan 2018 var allt dystert, mörkt, krig. Jag ville föra in något nytt. Så många bilder visar krig, fattigdom och kvinnor i burka, jag ville visa att det finns fler och färgstarka sidor av Afghanistan. Vi har så många vackra, starka kvinnor och vi måste visa dem.

Fatimah Hossaini växte upp i Iran och utbildade sig först till industriell ingenjör. Men det var inte det hon brann för. Hon brukade måla, och konst var hennes passion. Därför bytte hon bana och tog en kandidatexamen i fotografering i Teheran. 2018 bestämde hon sig för att flytta till Kabul.

– Jag hade lärt mig så mycket på universitetet och allt jag lärt mig ville jag använda mig av i detta krigsdrabbade land. Som artist behövde jag också utmana mig själv. I Afghanistan kan jag skapa mer. Jag vill arbeta här och bli erkänd som en afghan som arbetar för sitt land. Jag vill bidra till förändring och inspirera unga kvinnor.

I sitt arbete fokuserar Fatimah Hossaini på tre teman som är viktiga för henne, identitet, genus och migration.  

Identitet – för jag vet inte var jag hör hemma. Jag är född i ett land där jag inte är medborgare.

Genus – för som kvinna har jag så många erfarenheter, några är mörka och några är ljusa. Det är viktigt att tala om konst och att skapa konst som kvinna.

Migration – ett viktigt tema och jag har gjort research om och tagit många bilder på afghanska migranter i Iran.

Livet som fotograf i Kabul är fullt av utmaningar

När Fatimah Hossaini tar bilder på gatan krävs det mycket tid, eftersom hon regisserar bilderna, och det kan vara farligt. Hon väcker uppmärksamhet som kvinna med kamera. En del retar henne och ifrågasätter henne.

– Det talibanska tänkandet finns kvar, även i Kabul. Det finns många paradoxer i samhällslivet, det finns en del som har öppet sinnelag och andra som är helt emot mitt arbete och inte gillar att jag visar ansikten på afghanska kvinnor.

Hennes modeller är alla afghanska kvinnor, en del bilder är dock tagna i Iran. Men modellerna är ofta proffs – skådespelare, musiker och modeller som är vana vid kameran och vet vad det innebär att exponeras i offentligheten. Orsaken till att hon valt att arbeta med professionella modeller är dåliga erfarenheter efter att ha fotograferat kvinnor som inte är proffs. Dels blev hon offentligt ifrågasatt för att hon utatte kvinnorna för fara, trots att hon hade tillstånd från familjen att ta bilderna. Dels hände det att fäder och bröder till de fotograferade i efterhand förbjöd henne att använda bilderna.

Det ljusa och färgstarka Afghanistan

Hon beskriver sig som regissör till bilderna, de porträtterade är proffs – ändå menar hon att det är verkligheten hon visar. Men en verklighet som är svår att fånga med traditionellt, dokumentärt, fotograferande.

– Det är inte den vanliga verkligheten, men samtidigt handlar det bara om verklighet, beskriver hon.

– Afghanistan är ett färgstarkt land. Medier rapporterar om det mörka. Jag lägger till något nytt, jag kommunicerar med färger. Jag visar den ljusa sidan av Afghanistan, skönheten. Det är min skyldighet som tillhörande en ny generation att visa något annorlunda.

Hopp om att starta en konstutbildning 

Under det första året i Kabul undervisade hon på konstfakulteten vid universitetet. 2019 startade hon och vännen Sharif Safi organisationen Mastooraat som stödjer framför allt unga kvinnors konstskapande med stipendier och workshops.

– Kvinnor är underskattade och förbisedda i Afghanistan. Min dröm är att se flickor på gatorna med kamera när freden kommer. Jag hoppas kunna starta en konstutbildning, till att börja med för kvinnor. Jag vill ta hit människor från diasporan, samla våra historier så att vi kan skapa konst tillsammans. Jag vill främja afghansk konst så att den når ut i världen. Vi har så mycket att säga och visa men så mycket hindrar oss.

Eve Kellström Froste
Redaktör Afghanistan-nytt