Rollspel och nya verktyg på schemat för lärare

Hasina är 20 år och undervisar elever i åldern 7–11 år. Det är en enda stor klass som är inhyrd i ett privat hem i byn. Men utanför skolan finns ytterligare cirka 100 elever som inte får plats och därmed inte har ordnad skolgång, berättar hon:

– Så jag brukar undervisa dem och så många jag kan efter den ordinarie skolans slut och det gör jag ideellt. Behovet är så stort och jag kan inte säga nej till vissa och se att de blir utan skolgång, säger Hasina.

Veckokursen som Hasina deltar i äger rum i distriktet Urgun i provinsen Paktika. Kursen är inhyrd i en allmän statlig skola där förfallet är uppenbart. Ogräs växer fritt på skolgården, väggarna har stora skador och färgen flagnar.

Men klassrummet som SAK disponerar är fräscht och snyggt. Här finns tekniska hjälpmedel, nya bänkar och modernt utbildningsmaterial. För dagen deltar 13 kvinnor i fortbildningen som leds av två huvudlärare.

Ge lärarna stöd

Kursledaren Nafina berättar att det främst handlar om att ge lärarna stöd i sin undervisning, att erbjuda bra verktyg och en god metodik, där det ofta brister.

– Jag observerar hur de undervisar och ger instruktioner för att undvika brister och svagheter, berättar Nafina.

Hur kan ni utveckla lärarna att bli bättre?

– Det kan handla om att använda skolmaterialet rätt. Det går också att använda verkliga föremål i undervisningen för att det ska bli tydligare, exempelvis att räkna med riktiga bönor i matematiken i stället för att skriva på tavlan. Man kan också arbeta med rollspel för att visa situationer och företeelser i samhället.

Nuria Amini är assisterande kursledare. Hon arbetar dessutom som lärarstöd för SAK. Arbetet innebär att hon regelbundet besöker ett antal skolor där hon träffar de kvinnliga lärarna.

– Jag försöker se vilka brister det finns och hur lärarna kan förbättra undervisningen. Jag försöker ha koll på vilket skolmaterial det finns, hur det används och vad som saknas, berättar Nuria.

– Jag noterar vilka kvinnliga lärare som behöver mer stöd och utveckling. Ett sätt är att ta ut dem som bör gå den här fortbildningen som vi genomför just nu.

Kontakt med lokalsamhället

En annan viktig uppgift för Nuria är att hon är SAKs kontaktperson gentemot den kvinnliga delen av lokalsamhället. Hon har möten och kontakt med SAKs så kallade skolshuras (råd) och försöker förklara vikten av och motivera till skolgång för framför allt flickor.

Före maktövertagande var hon också engagerad i det kvinnliga civilsamhället för att öka kapaciteten för kvinnor. Det har nu fått upphöra.

– Tyvärr tillåts jag inte längre arbeta för kvinnors rättigheter och kompetens vid sidan av själva skolan. Jag är ledsen att säga det, men det har jag fått ge upp.

Kursdeltagaren Hasina föddes i Ghondae Manda, men växte upp i Kabul dit hennes familj flyttade. Hasina utbildade sig till lärare och fick jobb på en privatskola. Men efter att talibanerna tagit makten och officiellt förbjudit flickor över 12 år att gå i skolan, fick Hasina sluta på skolan. I stället flyttade hon tillbaka till sin hemby i Paktika.

– Jag ville fortsätta att arbeta med barns skolgång och lösningen var att fortsätta som lärare i SAKs byskola. Det är viktigt för mig att göra nytta och fortsätta ge skolgång till framför allt flickor, säger Hasina.

ANDERS ROSÉN

Vice ordförande, SAKs styrelse