Kvinnor värst drabbade av arbetslöshet
Sedan talibanerna tog makten har hundratusentals jobb gått förlorade i Afghanistan. Kvinnor är den grupp som
drabbats värst men trots det finns fortfarande möjligheter för kvinnor att arbeta – i alla fall hemifrån.
Kvinnor har gradvis försvunnit ur gatubilden, berättar Abdallah Al Dardari, lokal representant för UNDP, FN:s utvecklingsprogram, i Afghanistan. Nästan överallt där han tidigare såg yrkesarbetande kvinnor, har det skett en förändring.
– Kvinnor jobbar fortfarande inom sjukvården och undervisar flickor i de lägre årskurserna, men på alla regeringskontor och statliga institutioner där vi regelbundet brukade träffa kvinnliga representanter, där finns inga kvinnor kvar, säger han.
Omställningen skedde inte över en natt. Flera veckor, till och med någon månad, efter att talibanerna tagit makten den 15 augusti 2021, kunde han fortfarande se kvinnor som rörde sig fritt.
– Men sedan har situationen blivit sämre och många kvinnor har säkert bestämt sig för att inte ta några
risker, säger Abdallah Al Dardari.
Kvinnor har förlorat jobben
Under det dryga år som gått sedan regimskiftet har mellan 700 000 och 900 000 arbetstillfällen försvunnit, enligt uppskattningar från ILO (Internationella arbetsorganisationen). De jobb som gått förlorade fanns främst inom statsförvaltningen, samhällsservice och tillverkningsindustrin.
– Kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt och enligt våra beräkningar har antalet kvinnliga anställda i mitten av 2022 minskat med drygt 20 procent, säger Ramin Behzad, samordnare för ILO i Afghanistan.
Ett problem, understryker han, är dock bristen på statistik och tillförlitliga data. Många siffror är därför antaganden som bygger på den snabba utvärdering som ILO gjorde av arbetssituationen i slutet av 2021.
Både anställda och kvinnliga företagare drabbas
– Det är både anställda och kvinnliga företagare som drabbats. En del kvinnor kan flytta sin verksamhet till hemmet, men långt ifrån alla. Enligt Världsbanken har 42 procent av företag som ägs av kvinnor tillfälligt stängt, jämfört med 26 procent av företag som ägs av män, säger Ramin Behzad.
Före augusti 2021 arbetade, enligt ILO:s uppskattningar, omkring 1,1 miljoner kvinnor i Afghanistan. De flesta var aktiva inom jordbrukssektorn och kvinnor utgjorde 22 procent av landets arbetsstyrka. Med internationella mått är det en låg siffra, men jämfört med slutet av 1990-talet, då motsvarande siffra var 14 procent, är det en rejäl ökning och vittnar om en kraftig socioekonomisk förändring i samhället.
Inget direkt förbud
Talibanerna har inte direkt förbjudit kvinnor att arbeta eller driva företag. Somliga experter menar att det beror på att kvinnliga näringsidkare trots allt utgör ett skatteunderlag för regimen. Andra menar att många talibaner ute i landet själva har familjer som är beroende av kvinnors inkomster, och därför har en pragmatisk syn på arbetande kvinnor.
Däremot har de förordningar och rekommendationer som talibanledningen antagit, steg för steg, kraftigt begränsat kvinnors möjligheter att röra sig fritt i samhället, och därmed arbeta.
Bland annat uppmanas kvinnor att inte lämna sina hem utom när det är nödvändigt. De får med vissa undantag inte arbeta i den offentliga sektorn och inte heller färdas några längre sträckor utan sällskap av
en manlig släkting, en beskyddare, så kallad mahram. De flesta skolor för tonårsflickor (årskurs sju och uppåt) har stängt och av landets närmare 2 500 kvinnliga journalister har 84 procent slutat arbeta på grund av våld, censur och trakasserier, eller för att mediehusen de var anställda vid har lagts ner.
Restriktioner kostar en miljard dollar
De restriktioner som försvårar, eller i vissa fall omöjliggör, för kvinnor att delta i yrkeslivet, beräknas kosta den afghanska ekonomin en miljard dollar – vilket motsvarar fem procent av landets BNP.
– Afghanistan befinner sig i en humanitär och ekonomisk kris, och kvinnor drabbas hårdast. Inte minst de tiotusentals hushåll som leds av kvinnor. En redan utmanande situation för kvinnliga arbetare har blivit värre, säger Ramin Behzad.
En stor del, upp till 80 procent, av den arbetsföra befolkningen i Afghanistan förlitar sig på jobb i den informella sektorn. En rapport som nyligen publicerades av UNDP påtalar att samtidigt som städerna sett en drastisk minskning av antalet arbetstillfällen för både män och kvinnor, har jobben på landsbygden till viss del ökat. Möjligen beror detta delvis på en förbättrad säkerhet, delvis på att jordbrukets andel av landets BNP har ökat.
Jordbrukssektorn är också den näringsgren där flest kvinnor är sysselsatta. En av dem är Mumtaz Yousofzai. Hon driver ett kvinnligt jordbrukskooperativ och är även tillförordnad vd för Afghanistans kvinnliga kommerskollegium (AWCCI).
AWCCI är en paraplyorganisation som organiserar och stödjer kvinnliga entreprenörer. Direkt efter de politiska förändringarna avstannade verksamheten och många medlemmar i organisationens ledarskikt flydde utomlands, men i början av 2022 återupptogs arbetet igen.
Restriktioner försvårar kvinnors företagande
– Just nu är läget mycket skört, de restriktioner som införts mot kvinnor försvårar vår situation. Tidigare arrangerade AWCCI nationella och internationella mässor där kvinnor kunde visa upp sina produkter och knyta nya affärskontakter. De företag som fortfarande är aktiva i dag har svårt att hitta marknader och har ingenstans att sälja sina produkter, säger Mumtaz Yousofzai.
Efter jordbruket är textilindustrin, främst tillverkning av kläder och handknutna mattor, den största ekonomiska sektorn för kvinnor.
Många kvinnor som är aktiva inom textilnäringen kan fortsatt arbeta hemifrån, men det finns andra hinder för deras verksamhet. De internationella sanktionerna har satt käppar i hjulet för handeln och bristen på kontanter är ett stort problem.
– All export ligger nere och det går inte att importera råmaterial. Eftersom kvinnor inte får resa utan mahram kan kvinnor inte delta i handelsmässor utanför landets gränser. Många har flytt utomlands och skatterna väger tungt. Det är svårt för kvinnliga företagare att avlöna sina anställda eftersom det finns begränsningar för hur mycket kontanter det går att ta ut på banken, säger Mumtaz Yousofzai.
Den övergripande ekonomiska kris som landet befinner sig i har lett till minskad köpkraft och ökad fattigdom. Människor har inte längre råd att handla mer än det allra nödvändigaste, vilket gör att även den inhemska marknaden krympt.
Många kvinnliga företagare flydde 2021
Många av de kvinnor som ägde och drev företag i Afghanistan flydde i samband med maktskiftet 2021. Mumtaz Yousofzai uppskattar att av de 2 500 kvinnliga företag som formellt var registrerade, är omkring 800 fortfarande aktiva.
– Det är främst småföretagarna som stannat, de som hade större verksamheter har lämnat landet. De kvinnliga entreprenörer som fortfarande arbetar är framför allt sysselsatta inom hantverk och jordbruk. Men de står inför stora ekonomiska utmaningar och behöver stöd. Det internationella samfundet måste åter sätta fokus på Afghanistan, särskilt landets kvinnor, säger Mumtaz Yousofzai.
Offentliga sektorn har krympt
Många lönearbetande kvinnor hade anställning inom den offentliga sektorn, som har krympt betänkligt, bland annat har kvinnoministeriet avvecklats och i stället har talibanerna inrättat ett hedersministerium för dygd och förhindrande av synd. ”Detta medförde inte bara ett avbräck i arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter, utan inskränkte också kvinnors möjligheter till anställning”, summerar UNDP i sin rapport.
Antalet anställda kvinnor inom den statliga förvaltningen har minskat med cirka 15 procent, medan antalet anställda män har ökat med 4 procent.
Av de jobb som gått förlorade var drygt 80 procent inom utbildningssektorn. Det finns också exempel på kvinnor som har kvar sin anställning inom den statliga förvaltningen, men inte längre får gå till sin arbetsplats utan uppmanas att stanna hemma. Alternativt så finns det ingen arbetsplats att gå till eftersom skolor för tonårsflickor är stängda. Den här kategorin kvinnor, som inte formellt blivit uppsagda, får fortfarande lön – även om den är kraftigt reducerad.
Situationen för yrkesarbetande kvinnor är med andra ord inte entydig. Vissa kan arbeta. Andra inte.
Tvetydighet om kvinnor får arbeta
– Våra kvinnliga medarbetare som arbetar inom FN kommer fortfarande till jobbet, utan mahram, säger UNDP:s Abdallah Al Dardari och fortsätter:
– Kanske är det en medveten tvetydighet, jag vet inte. Men man ska komma ihåg att det nuvarande decentraliserade styret speglar mångfalden i samhället och därför kan vi fortfarande se väldigt aktiva kvinnliga entreprenörer i vissa landsdelar. Osäkerheten om vad som gäller gör det väldigt svårt för kvinnor eftersom de inte vet hur de kommer att bli bemötta om de stoppas vid en vägspärr, säger Abdallah Al Dardari.
UNDP har tillsammans med partnerorganisationer, varav SAK är en, nått 34 000 kvinnliga entreprenörer med bland annat utbildning och mikrolån genom ett särskilt program som ska hjälpa landets krisande ekonomi, Abadei.
– Om vi ska se något positivt i det som hänt, så är det att vi tvingats ändra fokus från att ge stöd till centralregeringen till att i stället vända oss direkt till landets invånare, och där utgör kvinnliga entreprenörer kärnan i vårt arbete att bygga lokalsamhällets återhämtningsförmåga, säger Abdallah Al Dardari.
De kvinnor som deltagit i programmet har också fortsatt vara synliga i samhället och bibehållit sin röst, menar han. Målet är att nå 50 000 entreprenörer under 2022, och det är Abdallah Al Dardari övertygad om att de kommer att lyckas med.
– Om Afghanistans ekonomi ska komma på fötter igen, måste kvinnorna delta i arbetslivet, säger Abdallah Al Dardari.
Läs fler artiklar ur temat:
Online lösningen när kunderna flyr
”De anställda kvinnorna försörjer sina familjer”