Lättnad och oro när skolor öppnade igen
Många av SAKs skolor tvingades stänga i flera månader på grund av de allt intensivare striderna mellan de forna regeringsstyrkorna och talibanerna. Efter talibanernas maktövertagande har SAK kunnat öppna de flesta av sina skolor igen.
När SAK i slutet av augusti åter kunde öppna skolorna i de avlägset belägna byarna i distriktet Farkhar i provinsen Takhar var familjerna och särskilt flickorna lättade. De var oroliga och ville inte bli berövade rätten att gå i skolan.
– Jag är väldigt glad i dag för att våra skolor har startat igen och för att jag kan vara i mitt klassrum. Jag vill utbilda mig till lärare i framtiden och utbilda andra flickor i vår by, säger Atiffa, som går i tredje klass i skolan i byn Seengan.
Abdul Bashir Houshang, som leder SAKs regionkontor i Taloqan, berättar att de hade en dialog med talibanerna. För tillfället är det dock bara elever till årskurs sex som tillåts gå i skolan. Däremot är situationen fortfarande bekymmersam när det gäller kvinnor och verksamhet som riktar sig till kvinnor. Kvinnor har fortfarande inte tillåtits att återvända till sina arbetsplatser, och många kvinnliga anställda är oroliga över situationen och rädda att de ska förlora sina jobb och isoleras.
En del verksamhet måste vänta tills finansieringen är löst. I Wardak ansvarar SAK för all sjukvård i provinsen, och än så länge har SAK lyckats hålla igång vården. Programmen för utbildning och landsbygdsutveckling har startat igen i Wardak och Bamiyan.
Parween är 13 år och bor i byn Zaimani i Wardak.
– Jag känner mig lugnare eftersom det inte längre pågår krig. Förut pågick striderna här i området, nära vår by. I framtiden vill jag bli läkare, det är min dröm att tjäna människorna i mitt samhälle. Jag är hoppfull inför framtiden, men jag vet inte vad som kommer att hända. Just nu är det fred och det är väldigt bra för oss.
MOHAMMAD ZAMAN är lärare på SAKs skola i byn Zaimani sedan tre år. Han undervisar en klass på 30 flickor i årskurs tre.
– Nu känner jag mig säker, förr var det många problem. För tre år sedan var vår by i frontlinjen i striderna. Jag kommer ihåg att vi då sällan kunde bedriva vår vanliga undervisning. Men nu är det fred, just nu är vi glada för det. När det gäller framtiden vet vi ingenting om vad som kommer att hända oss och alla i Afghanistan.
SAKs regionkontor i Ghazni har kunnat fortsätta med sin verksamhet inom programmen för utbildning och personer med funktionsnedsättningar utan avbrott.
Asma Katawazai undervisar 22 flickor i sjätte klass i ett privat hem.
– Mina elever är väldigt rädda. Jag försöker lugna dem så mycket som möjligt, men jag vet att de är rädda och jag oroas över att deras rädsla kommer att hindra deras inlärning. Jag frågade dem varför de var rädda och de berättade att de hört talas om talibanernas regim för 20 år sedan och om hur kvinnor inte tilläts att studera och arbeta. Jag uppmanar talibanerna att ge kvinnor och flickor rätt till utbildning och arbete i enlighet med sharia, säger Asma Katawazai.
QADARMANA IKHLAS och Farahnaz Yousuf Khail är två av hennes elever.
– Min mamma och pappa låter mig studera och jag vill bli en bra läkare och tjäna mitt land, säger Qadarmana Ikhlas.
– Jag uppmanar talibanerna att inte stänga skolorna och att låta oss gå i skolan, säger Farahnaz Yousuf Khail.
Text: MOHAMMADULLAH KAMAL, SAMMAR GUL SAMSOOR & SAYED QUDRATULLAH ATTAYE, SAKs regionkommunikatörer i Wardak, Ghazni och Taloqan