Afghanistans journalister behöver internationellt stöd
På årsdagen av mordet på den svenska journalisten Nils Horner i Kabul skriver Reportrar utan gränser Sverige (RSF) och Svenska Afghanistankommittén en debattartikel i tidningen Journalisten.
Minnesord av Nils Horners kollega Lars Gunnar Erlandsson, tillika styrelseledamot i RSF Sveriges styrelse, finns längst ner i artikeln.
I Sverige minns vi idag mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner. Han sköts till döds på morgonen, den 11 mars 2014, på öppen gata i Afghanistans huvudstad Kabul.
Sedan dess har ytterligare minst 31 journalister dödats i Afghanistan. Senast i förra veckan sköts tre unga kvinnor som jobbade för en tv-kanal i staden Jalalabad till döds på väg hem från jobbet.
Förutom dödliga attacker drabbas journalister av hot och trakasserier, vilket lett till utbredd självcensur. Mottagaren av den svenska regeringens Per Anger-pris 2019, den afghanska journalisten Najwa Alimi, vittnade nyligen om att hon lämnat sitt arbete på tv-kanalen Zan-TV och knappt vågar gå ut längre.
Våldet eskalerar
Sedan fredssamtalen mellan den afghanska regeringen och talibanerna inleddes i september förra året har attentaten mot journalister och människorättsaktivister ökat kraftigt. Nio mediearbetare har dödats.
Enligt Reportrar utan gränsers afghanska partnerorganisation Center for Protection of Afghan Women Journalists (CPAWJ) fördubblades våldet mot kvinnliga journalister under 2020 i jämförelse med året innan. FNs samordningsorgan i Afghanistan, UNAMA, räknar också till fem dödade människorättsaktivister sedan september.
Attackerna är inte bara tragedier för de individer och familjer som drabbas. De skadar också Afghanistans sköra demokrati och riskerar att tillintetgöra den positiva utveckling som ägt rum i landet de senaste två decennierna. En utveckling med fria och oberoende medier, ett växande civilsamhälle och ett ökat deltagande av kvinnor i det offentliga rummet.
I jämförelse med många andra länder i regionen har Afghanistan ett stort och mångfasetterat utbud av nyhetsmedier. Journalister har relativt fritt kunnat granska makthavare, men nu har flera profilerade journalister tvingats lämna landet eller lagt pennan på hyllan. Det är en utveckling som genast måste vändas.
Utbredd straffrihet
En fri och oberoende press är avgörande för att Afghanistan ska kunna fortsätta utvecklas, bort från våld och fattigdom. Våldet mot journalister och människorättsförsvarare måste få ett slut och de ansvariga ställas till svars. Straffriheten är i det närmaste total. I nio av tio dödliga attacker går de skyldiga fria, så även Nils Horners mördare.
Ytterst ansvarig är den afghanska staten, som ska skydda landets journalister och människorättsaktivister, men det behövs också internationellt stöd. I sin utrikesdeklaration den 24 februari poängterade utrikesminister Ann Linde att demokrati är en stark prioritering i regeringens utrikespolitik.
Vi påminner om regeringens demokratifokus, när hot och attacker mot demokratins försvarare ökar i Afghanistan, Sveriges största biståndsland. Sverige måste sätta ord till handling och visa att de afghanska journalisterna och människorättsförsvararna inte står ensamma.
Internationella aktörer kan bidra med finansiering, kunskap och skydd. Vi kan också tala å de tystades vägnar och stå upp för den afghanska befolkningens rätt att leva i fred.
Eldupphör måste prioriteras
Svenska Afghanistankommittén har arbetat med att tillgodose mänskliga rättigheter för de mest utsatta i Afghanistan i 40 år. Mer än 100 000 barn gick i organisationens skolor förra året. I samråd med civilbefolkningen är deras krav tydliga – det måste bli ett slut på våldet, men inte på bekostnad av att mänskliga rättigheter eller att kvinnors ställning försvagas.
Ett eldupphör måste prioriteras i de pågående fredssamtalen. De som står upp för mänskliga rättigheter måste skyddas och respekteras. Journalister måste kunna rapportera oberoende så att information om förhandlingarna når det afghanska folket. Och vi måste ge dem allt vårt stöd.
Andreas Stefansson
generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén
Erik Halkjaer
ordförande, Reportrar utan gränser Sverige
Publicerad i tidningen Journalisten den 11 mars 2021
Lars Gunnar Erlandson minns Nils Horner
Lars Gunnar Erlandson, mångårig medlem i RSF:Sveriges styrelse, var Nils Horners företrädare som Asienkorrespondent för Sveriges Radio. Han minns Nils Horner så här och anknyter till dagens utveckling i Afghanistan:
När Nils Horner kallblodigt avrättades på en gata i Kabul den 11 mars 2014 skrev Expressens dåvarande chefredaktör Thomas Mattsson: “Nils Horner dog som han levde. Mitt i ett reportage”. Så var det. Mindre än ett dygn tidigare hade Nils Horner rapporterat i Ekot om talibanernas hot om omfattande attacker i Afghanistan inför det stundande presidentvalet. Detta känns igen. Inga avgörande förändringar har skett i Afghanistan. Snarare har möjligheterna terna för journalister att arbeta i landet försämrats ytterligare. Bara för några dagar sedan dödades tre kvinnliga journalister i Jalalabad i östra Afghanistan och kort dessförinnan två manliga radiojournalister i Taloqan i den nordöstra delen av landet.