Drömmen om att gå på kafé
Under radarn kämpar afghaner för att alla ska få tillgång till sina rättigheter. Det är inte bara talibanernas restriktioner som hindrar aktivisternas arbete.

Tänk att en dag kunna gå ut och äta glass. Tänk att en dag få möta sina väninnor på ett kafé och dricka te. Där ”Madina” bor är det inte möjligt. Hon har inte kunnat träffa sina vänner utanför hemmet på flera år. När hon delar sina drömmar om att en dag ha full tillgång till mänskliga rättigheter är det sådana scener hon målar upp: att själv bestämma vad som är hijab, att kunna gå ut utan mahram (manlig släkting).
För de drömmarnas skull jobbar hon i hemlighet för att dokumentera hur situationen ser ut för kvinnor i Afghanistan. Madina är journalist och skriver under pseudonym för tidningen Zan Times. På så sätt kan hon göra en insats och känna meningsfullhet i en svår tid.
Att öppet jobba för människors, och inte minst kvinnors, rättigheter är farligt. Men det finns andra sätt att arbeta för mänskliga rättigheter. Kvinnorna som arbetar för Zan Times dokumenterar brott mot mänskliga rättigheter. Ideella organisationer stärker kvinnors rättigheter och möjlighet till försörjning, men de använder medvetet andra ord för att deras arbete ska accepteras av talibanstyret.
Talibanernas restriktioner är inte det enda som hindrar arbetet för mänskliga rättigheter. Omvärldens indragna finansiering är också ett problem. Det kanske inte står ”arbete för jämställdhet” på projektbeskrivningen, men i praktiken hade de bokbussar och utbildning via radio som till exempel ”Sanaullah” arbetade med det syftet. Projekten avslutades när finansiering från FN-organ och USAID upphörde.
De goda nyheterna är ändå att det finns möjligheter, och att det finns människor som vågar kämpa för allas rättigheter. Både män och kvinnor.
För i ett samhälle där kvinnor inte får bestämma över sina egna liv behövs inte bara kämpande kvinnor, utan också män som vill ha en förändring. Och de finns; på yrkespositioner men även som vanliga fäder. Mia Khan hade aldrig fått gå i skolan, men varje dag skjutsade han sina döttrar till skolan med en dröm att de skulle bli läkare. Det var Madinas pappa som uppmuntrade henne att söka jobb på Zan Times.
Fäderna som intervjuats av Afghanistan Analysts Network lider för att deras döttrar inte får gå i skolan, och oroas över hur det kommer att påverka inte bara flickornas framtid, utan Afghanistans.
En dag ska Madina kunna gå ut och äta glass med sina väninnor. Det ska hon se till. Och vi.
