Afghanistans första dam får utmärkelse för arbete för kvinnor

Synen på kvinnor i Afghanistan är mycket konservativ och kvinnors position i offentligheten är långt ifrån självklar. De flesta kvinnor är bundna till hemmet men vissa lönearbetar i de stora städerna. De få kvinnor som är delaktiga i den politiska diskussionen är fortfarande få och deras inflytande är mycket litet. Flera kvinnliga politiker har hotats till livet och tryckts ut ur maktens korridorer.

Det är inte ovanligt med både psykiskt och fysiskt våld mot kvinnor i hemmet. Kvinnor gifts bort mot sin vilja, ibland redan som barn. De flesta är helt bundna till hemmet och är inte fria att röra sig som de vill. Det finns vissa lagar som ska skydda kvinnors rättigheter men de utnyttjas sällan. Polisen tar inte brotten på allvar, antingen av kulturella skäl eller på grund av korruption leder en anmälan nästan aldrig till åtal. Tvärt om slutar det ofta med att brottsoffret själv blir straffat eller helt enkelt avvisat. Det ökande förtrycket har lett till att många kvinnor väljer att ta livet av sig eller tända eld på sig själva.  

Kampen för kvinnors rättigheter är alltså eftersatt och hårt motarbetad både kulturellt och politiskt. Rula Ghanis arbete för Afghanistans kvinnor, det som hon ska få pris för, är försiktigt och lågmält. Men kanske måste det vara det för att accepteras. Enligt många afghaner ska kvinnorätts-frågor inte vara ämne för politik utan förbli en familjeangelägenhet. Därtill är frågan infekterad av den internationella interventionen som till viss del legitimerades av USAs kamp för afghanska kvinnors rättigheter. Laura Bush gick redan 2001 ut med den amerikanska kritiken mot Afghanistans behandling av kvinnor. Nu, 15 år senare, har frågan om afghanska kvinnors rättigheter blivit en symbol för imperialistiskt inblandning i landets affärer.   

Landets förra president Hamid Karzais fru Zinat Quraishi Karzai sågs sällan vid hans sida i offentliga sammanhang. I en av de få intervjuer hon gjorde sa hon att Afghanistan inte var redo för en publik presidentsfru. Från detta har Rula Ghani tagit ett stort steg ut ur presidentens skugga. Hon har uttalat sig om kvinnors rättigheter och talat offentligt vid flera tillfällen. Samtidigt säger hon att hon inte är en politiker. Istället kallar hon sig för en ”god lyssnare” och har under sin mans tid som president tagit emot många gäster i sin kammare för att diskutera landets problem ur ett kvinnligt perspektiv.

Även om Rula Ghanis arbete är försiktigt och lågmält så tänjer det på gränserna. Att det ska resultera i en direkt politisk förändring är inte troligt, men förhoppningsvis kan det inspirera Afghanistans kvinnor till att verka för den förändring de vill se i Afghanistan.