Afghanistan idag och framåt

Deltagare i panelen:
Torkel Stiernlöf, Sveriges ambassadör i Kabul
Terese Cristiansson, journalist och TV4-reporter
Anders Fänge, SAKs styrelseledamot och Afghanistankännare

Moderator:
Enayat Adel, Svenska Afghanistankommitténs föreningshandläggare

Afghanistan går en osäker framtid till mötes. I år är det 20 år sedan USA och dess allierade invaderade Afghanistan och störtade talibanerna. Efter årtionden av krig skrev USA och talibanerna under ett avtal den 29 februari 2020 och fredsförhandlingar har inletts mellan representanter för regeringen och talibanerna.

Terese Cristiansson berättar om sin resa till Afghanistan i januari, då hon träffade två talibaner i närheten av Kabul. Mötet arrangerades utan större hemlighetsmakeri, något som hade varit omöjligt för några år sedan då talibanerna var mycket försiktiga med var och hur de träffade journalister.

– Det visar att talibanerna känner sig betydligt säkrare på sin position och sin makt nu och är på väg in i finrummet igen, säger Terese Cristiansson.

”Inte samma land nu som på 90-talet”

Torkel Stiernlöf påpekar att stora framsteg gjorts sedan talibanernas fall och att Afghanistan inte är samma land nu som när de regerade på 90-talet.

– Hälften av landets befolkning är under 25 år. Många miljoner unga har fått utbildning, vuxit upp med internet och har andra värderingar och intryck än vad som gällde i slutet på 90-talet. Jag kan inte se hur ett emirat kan återuppstå i Kabul, säger han.

Anders Fänge håller med om att Afghanistan inte är samma land nu som då, men framhåller att det är stor skillnad på stad och landsbygd.

– Om man tittar på landsbygden, de som ansluter sig till talibanerna och blir stridande är också i mångt och mycket folk under 25. Det finns det vi kallar upplysning men det finns också en hel del som går åt mer radikala islamistiska ideologier, säger Anders Fänge.

Torkel Stiernlöf hänvisar till en studie han tagit del av som visar att det ofta är fattigdom som driver unga till talibanerna.

– Många av de som ansluter sig till talibanerna gör det för att de är nödda och tvungna för att få inkomst. Det finns omfattande exempel på unga män under 18 som nekats inträde i afghanska styrkor, som i huvudsak följer att ingen under 18 får gå med. Då söker de sig till talibanerna istället, säger han.

Mänskliga rättigheter måste upprätthållas

Vad kan då världssamfundet göra för att säkerställa att ett framtida fredsavtal inte sker på bekostnad av mänskliga rättigheter?

– Det bästa vi kan göra är att vara tydliga i att det inte är acceptabelt att gå tillbaka till det trampande på mänskliga rättigheter som var på 90-talet. De politiska talibanerna förstår att det inte går att vara en sådan internationell paria och samtidigt biståndsmottagarland, säger Torkel Stiernlöf.

–Det i kombination med att islamlärda och stora muslimska länder förklarar att det inte är acceptabelt. Talibanerna är inte immuna mot sådan kritik. Att islamiskt lärda säger att krigandet strider mot islam, det kan stoppa en del av rekryteringen.

Du kan lyssna på seminariet i efterhand genom att klicka på filen nedan. 

 

Du kan också se SAKs webinar om kvinnor i fredsprocessen, här.