Men den internationella finansieringen av klimatanpassningsprojekt har lagts på is.

Afghanistan är ett av de länder i världen som släpper ut minst koldioxid per person, samtidigt som dess befolkning redan drabbas hårt av de effekter som klimatförändringarna för med sig. Temperaturen i landet har stigit med 1,8 grader sedan 1950 – vilket är betydligt mer än det globala genomsnittet.

– Klimatförändringarna drabbar hela landet, men dess effekter märks olika mycket i olika regioner, säger Shafiullah Sharifi, som leder SAKs program för landsbygdsutveckling.

– Olika områden drabbas också på olika sätt. Torka ser vi nästan över hela landet men värst drabbat är de västra och nordvästra delarna medan översvämningar är vanligast i de bergiga områdena i öst och nordöst, säger han.

Effekterna av klimatförändringarna visar sig på många olika sätt: översvämningar, långvarig torka, snabbt smältande glaciärer, och förhöjda temperaturer. Experterna understryker att exempelvis torka inte är något ovanligt i Afghanistan, men att torrperioderna nu är längre och oftare förekommande. Även de naturliga väderfenomenen La Niña, som brukar innebära torrare väder i Afghanistan, och El Niño, som förväntas komma med mer regn, förvärras och intensifieras med den globala uppvärmningen.

I ett land där majoriteten av invånarna lever på jordbruk och är beroende av regelbundna regn för
att klara sin försörjning, är konsekvenserna enorma.

Förändrade regnmönster

Najibullah Sadid som är vattenexpert och forskare med bas vid institutet BAW i Tyskland förklarar att den årliga nederbörden inte förändras särskilt mycket om man tittar på hela landet, men regnmönstren har förändrats. Vissa landsdelar får väldigt mycket regn, andra ingenting alls, och de långsamma, stilla regnen har bytts ut mot kraftiga, lokala skurar.

– Vi ser också att det regnar mer än det snöar och det är inte bra för jordbruket. Regnvatten rinner snabbt bort eftersom det inte finns någon infrastruktur för att tillvarata det, medan snö som faller i bergen normalt sett är en naturlig vattenreserv, säger han.

Smältvatten från bergstrakterna har tidigare använts för att bevattna sommargrödorna, men om det inte snöar tillräckligt mycket så försvinner den möjligheten. Enligt FN:s jordbruksorgan FAO förväntas spannmålsskörden 2023 ligga under det normala. I takt med att det blir svårare att odla försämras afghanernas försörjningsmöjligheter, inte minst på landsbygden. I klimatförändringarnas spår följer därför ökad matosäkerhet som i förlängningen kan leda till folkomflyttningar, främst inom landet men också regionalt.

– I tider av torka ser vi att folk söker sig till städerna, vilket ökar trycket på tätorternas redan begränsade resurser, säger Najibullah Sadid.

Afghanistan räknas också till ett av de länder i världen som är mest sårbart och minst förberett för extremväder. Landet hamnar på plats 179 av 185 i ND-Gain, ett klimatanpassningsindex som rankar världens länder efter hur väl rustade de är för att hantera klimatförändringarna, och som sammanställs av University of Notre Dame i USA.

– Vi måste hitta ett sätt att hjälpa det af-ghanska folket att hantera och klara att stå emot klimatförändringarna. Det här är en fråga som måste särskiljas från politiken. Klimatförändringarna drabbar den afghanska befolkningen, och det går inte att vänta, säger Najibullah Sadid.

Det finns visserligen, påpekar han, mindre projekt som finansieras med utländska medel, men inga storskaliga program för att stödja en anpassning till, och begränsning av, klimatförändringarna.

Låg kunskap

Esmatullah Khyber, forskare med fokus på klimatförändringar vid University of East Anglia i Storbritannien, tror att medvetenheten hos många afghaner är låg – även bland den utbildade delen av befolkningen.

– Men jag klandrar dem inte, det handlar mycket om en avsaknad av information. Befolkningens fokus är på det ekonomiska läget och säkerhetssituationen, precis som det varit under decennier, säger han.

Den ekonomiska krisen är ett mer akut vardagsproblem och klimatförändringar är inget som folk går och tänker på, även om de utstår svår torka och kraftiga översvämningar, menar Esmatullah Khyber.

– Samtidigt skulle stora delar av befolkningen behöva lära sig att anpassa sig till den rådande verkligheten, som ett slags överlevnadsstrategi för att bättre stå emot torka och missväxt, och därmed kunna trygga sin försörjning, säger han.

Sedan talibanerna tog över makten i Afghanistan, har det internationella samfundet begränsat sitt stöd till humanitärt bistånd med syftet att upprätthålla liv. Det innebär att i princip alla utvecklingsprojekt har lagts på is. Under de tidigare regeringarna (2001–2021) fanns flera internationellt finansierade projekt som bland annat var inriktade på vattenförsörjning, bevattningssystem för jordbruket, dammbyggen och en förbättrad matsäkerhet. De senaste två åren har penningflödena till olika klimatanpassningsprojekt sinat.

Enligt den statliga institutionen Nepa (National Environmental Protection Agency) har 32 klimatinriktade projekt till ett värde av 800 miljoner dollar lagts på hyllan på grund av brist på finansiering.

Inga pengar från klimatfond

Inte heller har Afghanistan tagit del av pengar från FN:s gröna klimatfond som ska hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp och bli mer motståndskraftiga.

I samband med FN:s årliga klimatmöte COP27, som hölls i Egypten i fjol, uppmanade FN-insatsen i Afghanistan, Unama, till en brådskande kraftsamling för att ”stoppa den förödande inverkan som klimatförändringarna har i ett av världens minst förberedda länder”. Men det fanns ingen officiell representant från Afghanistan på plats vid klimatmötet eftersom talibanstyret inte erkänns internationellt.

Sannolikt kommer mönstret att upprepa sig vid COP28 som är planerat till december i år.

– Det internationella samfundet skulle kunna spela en avgörande roll med olika anpassningsprojekt med fokus på hållbart jordbruk, förnybar energi och kunskapsöverföring. Klimatanpassningsprojekt borde ses som en del av den humanitära hjälpen. Som ett sätt att göra humanitärt bistånd mer hållbart, säger Esmatullah Khyber.

Han får medhåll av flera afghanska klimatforskare och vattenexperter som menar att världen måste hitta sätt att arbeta med talibanstyret i klimatfrågan. ”Medan flera internationella hjälporganisationer av förklarliga skäl tvekar att ingå partnerskap med en notoriskt brutal regim har varken Afghanistan eller världen råd att ignorera landets föråldrade vatteninfrastruktur och krympande sjöar,” sammanfattar
online-tidningen Undark forskarnas åsikter.

Inte prioriterat av talibanstyret

Talibanstyret har heller inte varit proaktivt i klimatfrågan. När talibanerna kom till makten skrotade de landets vattenmyndighet, och några av nyckelpersonerna som sysslade med klimatfrågor har ersatts av religiösa ledare.

Samtidigt är landets vattenförsörjning ett av de mest akuta problemen. Det handlar om att bättre hushålla med befintligt vatten, inte överutnyttja grundvattnet och bygga reservoarer för att fånga upp regnvatten. De dammar som finns är gamla och fulla med sediment vilket gör att vissa av dem tappat uppemot 50 procent av sin ursprungliga kapacitet.

– De facto-styret har gjort ett par saker, bland annat bromsat avskogningen och fört en diskussion om grundvattnet, men detta är små steg och det finns ingen strategisk plan, säger Shafiullah Sharifi, chefen för SAKs program för landsbygdsutveckling.

De mindre klimatprojekt som det internationella samfundet driver är långt ifrån tillräckliga, menar han.

– Jordbruket är ryggraden i ekonomin och det finns stora möjligheter att arbeta med klimatfrågan på det här området. Afghanistan har exempelvis tillräckligt med vatten, om vi kan kontrollera det med hjälp av anpassade avrinningsområden och bevattningssystem. Sedan behövs ökad kunskap om effekterna av klimatförändringar och hur dessa kan förhindras. Det här är ett område där internationella givare skulle kunna göra stor nytta, säger Shafiullah Sharifi.

SAK driver en rad olika program för att minska klimatriskerna, och förbättra klimatanpassningen.

– Om inte mer arbete görs på det här området kommer vi att se stora folkomflyttningar i framtiden, och ekonomin kommer att bli lidande. Folks hälsa, inkomst och matsäkerhet kommer att påverkas negativt. Jag ser framför mig en rad sociala problem i spåren av klimatförändringarna. Kanske till och med konflikter, säger Shafiullah Sharifi.

Läs fler artiklar ur temat:

SAKs program ska minska sårbarhet på landsbygden

Diken, tunnlar och reservoarer skyddar mot översvämningar

Träd ska skydda och ge levebröd