Afghanistans president Ashraf Ghani. Foto: Patrick Tsui/FCO

Statsskick och politik

Från demokrati till kommunism till islamisk republik

Afghanistan fick sin första demokratiska författning 1964 och genomförde relativt demokratiska val 1965 och 1969. Efter en kommunistisk militärkupp 1978 styrdes Afghanistan som en folkdemokratisk republik av sovjetmodell, där alla partier utom det kommunistiska PDPA var förbjudna. I en ny författning 1987 återinfördes flerpartisystem, dock underordnat den kommunistkontrollerade Nationella fronten (NF). En författningsändring 1990 avskaffade tillslut PDPA:s och NF:s maktmonopol, tonade ned socialismen och framhävde det islamiska arvet.

När den islamiska gerillan sedan tog över makten i Afghanistan 1992 styrdes landet provisoriskt av ett ledarråd. Efter talibanernas maktövertagande 1996 fick sharia, islamisk lag, och hadith, profeten Muhammeds ord och föredöme, tills vidare ersätta en formell författning. De viktigaste besluten fattades av en traditionell rådsförsamling, shura, i Qandahar ledd av talibanernas högste ledare, mulla Mohammad Omar.

Islamisk republik

Författningen som antogs i januari 2004 fastslår att Afghanistan är en islamisk republik och att inga lagar får strida mot islams värderingar. Lagarna grundas på sekulära principer, inte på sharia (islamisk lag).

Presidenten, som utses i allmänna val för högst två mandatperioder om vardera fem år, är statschef och överbefälhavare och leder regeringens arbete. Med godkännande av parlamentets underhus utnämner presidenten ministrar, justitiekansler, chef för centralbanken samt ledamöter av högsta domstolen. Presidenten har också befogenhet att förklara krig, införa undantagstillstånd och utlysa folkomröstningar.

En loya jirga (stora rådet), som är överordnat parlamentet, kan sammankallas om det finns två tredjedels majoritet för det i parlamentet. Det utgörs av parlamentets ledamöter samt ordförandena i provins- och distriktsförsamlingarna. Den kan besluta i frågor som rör landets grundläggande säkerhet och oberoende, att ändra författningen och den kan ställa presidenten inför riksrätt. Författningen stadgar att full jämställdhet skall råda mellan kvinnor och män och att kvinnor skall garanteras rätt till utbildning.

Presidentval, misstro och sänkt framtidshopp

I oktober 2004 genomfördes presidentval, då Hamid Karzai utsågs till president. År 2009 omvaldes Karzai för ytterligare en ämbetsperiod.

Det senaste presidentvalet, 2014, fick göras i två omgångar. Abdullah Abdullah som fick flest röster i en första omgång i april, klarade inte av att säkra 50 procent av rösterna. En andra valomgång genomfördes i juni mellan Abdullah Abdullah och Ashraf Ghani, som kom tvåa i den första omgången. De båda kandidaterna anklagade varandra för omfattande valfusk. Det resulterade i att ingen president kunde utses förrän efter långdragna förhandlingar och utländska påtryckningar. Den överenskommelse som slutligen slöts resulterade i att Ashraf Ghani utsågs till Afghanistans president, medan Abdullah Abdullah fick en post som motsvarar premiärminister.

Motsättningar mellan Ashraf Ghani och Abdullah Abdullah, som nu skulle regera ihop, kvarstod och resulterade i en långdragen parlamentarisk process, som tillsammans med en allmän försämring av ekonomi och säkerhetsläge i landet har lett till påtagligt sänkt framtidstro hos befolkningen.