”Var är svenska rösten för humanitär rätt?”
Det är ett stort svek mot offren för krigsbrott i Afghanistan att ICC:s utredning nu läggs ned, efter amerikanska påtryckningar. Omvärlden har mött beskedet med tystnad. Var är den svenska rösten för den internationella humanitära rätten när Afghanistans befolkning behöver den som mest? skriver Andreas Stefansson, i Svenska Dagbladet den 18 maj 2019.
Den 8 maj riktade talibaner en attack mot biståndsorganisationen Counterpart Internationals kontor i Kabul. Attentatet är ett i raden av otaliga brott mot krigets lagar som drabbar den civila befolkningen i Afghanistan. Svenska Afghanistankommitténs boende i Kabul ligger bara något kvarter från platsen för attacken, så nära att tryckvågen från bomben krossade fönsterrutor på våra lägenheter. Den här gången tog talibanerna på sig ansvaret för dådet, men FN visar i sin senaste rapport att det i allt högre utsträckning är regeringsstyrkor och internationella allierade som ligger bakom civila dödsoffer i Afghanistan. Ändå fortsätter straffrihet att råda.
2017 ansökte chefsåklagare Fatou Besouda på den internationella brottmålsdomstolen (ICC) om att inleda en utredning av krigsbrott och brott mot mänskligheten i Afghanistan. Föremål för utredningen var såväl Afghanistans militär och talibaner som amerikanska styrkor. De misstänkta brotten inkluderade attacker mot civila och civila objekt, tortyr, utomrättsliga avrättningar och fängslanden.
Den 12 april i år kom beskedet att ICC drar tillbaka utredningen. ICC:s domare mötte ovilja från inblandade aktörer att samarbeta och bedömde att möjligheten att lyckas med en utredning var för liten. Beskedet kom bara dagar efter att USA meddelat att de drar tillbaka visum för chefsåklagare Bensouda och inför sanktioner mot ICC:s personal om de fortsätter med utredningen.
Med ICC:s utredning tändes ett hopp bland Afghanistans befolkning om att de som under årtionden systematiskt har brutit mot krigets lagar skulle ställas till svars. Enligt ICC har 699 målsäganden som representerar miljontals offer i Afghanistan lämnat vittnesmål. När utredningen nu läggs ner är det ännu ett svek mot de miljontals offer för krigsbrott som finns i Afghanistan.
Svenska Afghanistankommittén har länge arbetat för att uppmärksamma brott mot krigets lagar i Afghanistan. Vår egen verksamhet drabbas regelbundet av konflikten när sjukhus och skolor utsätts för attacker eller används för militära syften. Elever, lärare och patienter utsätts för våld eller hot om våld. Det drabbar civilbefolkningen hårt och urholkar människors – redan låga – tilltro till landets rättssystem och institutioner.
FN:s kvartalsrapport över civila offer i Afghanistan visar att konflikten har skördat 1 773 civila offer under årets tre första månader. Av dem är det 581 som har dödats varav 150 var barn. Trots allvaret i dessa uppgifter utgör de en signal om en positiv riktning. Det är det lägsta antalet civila offer under motsvarande kvartal på fem år.
Men rapporten visar också på en oroväckande trend. Den visar att antalet civila som dödats av regeringstrogna trupper och dess allierade nu överstiger antal civila dödsoffer orsakade av talibanerna och IS/daesh. Den främsta orsaken till civila dödsoffer i Afghanistan är inte längre självmordsattacker eller markstrider, utan flygattacker genomförda av afghanskt och internationellt stridsflyg.
Samtidigt pågår samtal om en fredsprocess i Afghanistan. Förhoppningen är att det ska leda till ett slut på den fyra decennier långa konflikten. Hoppet om ett fredsavtal i Afghanistan är starkare än på länge. Men fred är mer än ett avtal. För en hållbar fred krävs även ett långsiktigt arbete för att stärka lokalsamhällen och bygga förtroende för institutioner och rättsstatens principer. Konfliktens alla parter måste respektera den internationella humanitära rätten, det gäller även internationella styrkor och den afghanska militären, som Sverige är med och utbildar.
Vi ställer oss frågan hur ett förtroende ska kunna byggas när försök att utkräva ansvar aktivt motarbetas och rättsstatens principer inte gäller den egna militären och dess internationella allierade. För Afghanistans civila fortsätter brotten och de skyldiga går fria. På det sättet bygger man inte en hållbar fred.
Sverige har sedan många år ett stort engagemang för Afghanistan, genom bistånd och militära insatser. Sverige är även en stark försvarare av den internationella humanitära rätten och har upprepade gånger krävt att ansvariga för brott mot krigets lagar måste ställas till svars.
Men när ICC försökte göra just detta, ställa ansvariga till svars, möttes de av tystnad från omvärlden. Rättvisan fick stå tillbaka för påtryckningar. Var fanns Sveriges engagemang då? För ett land som vill kalla sig en humanitär stormakt, som vill bidra till en hållbar fred i Afghanistan och som nyligen inlett en satsning på demokrati i en så kallad demokratioffensiv, kan tystnad inte vara ett alternativ.
Vi undrar: Var är den svenska rösten för den internationella humanitära rätten när Afghanistans befolkning behöver den som mest?
Andreas Stefansson
generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén