Krigsbrott i Afghanistan sker under straffrihet
Nyligen kom beskedet att den internationella brottsmålsdomstolen ICC inte kommer att inleda en utredning om krigsbrott och brott mot mänskligheten i Afghanistan. Beskedet kom bara dagar efter att USA meddelat att de inför sanktioner mot ICC:s personal och drar tillbaka visum för ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda.
I november 2017 ansökte Fatou Bensouda om att inleda en utredning av krigsbrott och brott mot mänskligheten i Afghanistan. Utredningen skulle inte bara gälla talibaner och regeringsstyrkor utan även brott som begåtts av amerikanska styrkor.
ICC uppger att 699 målsäganden som representerar miljontals offer i den väpnade konflikten i Afghanistan lämnat vittnesmål om krigsbrott och brott mot mänskligheten. Beslutet om att inte gå vidare med utredningen är naturligtvis ett hårt slag mot alla som utsatts för övergrepp i kriget och alla andra som hade hoppats på upprättelse. Vi är en av dem.
Det krävs ett stort mod för enskilda personer att anmäla brott som nationella och internationella militära styrkor har begått. I stöd för alla dem som ändå vågat anmäla valde SAK att bidra med våra erfarenheter. Vi skickade in attacken på vår klinik i Wardak som exempel på hur den humanitära rätten inte respekteras.
Natten till den 18 februari 2016 gick afghanska styrkor, med uppbackning från internationell militär, in på en av våra kliniker i Wardak. Två patienter och en 15-årig pojke tvingades ut från kliniken och dödades sedan av soldaterna. Sjukvårdspersonal misshandlades och chefen för kliniken anhölls. Direkt efter de utomrättsliga avrättningarna kunde vi se hur besöksantalet till sjukhuset sjönk och särskilt tydligt var det för kvinnor. Det är ju lätt att förstå – vem vill gå till ett sjukhus om det finns en överhängande rädsla om fara för ditt liv? Ännu har ingen ställts till svars för detta.
Det är många som i och med ICC:s arbete har haft förhoppningar på att ansvarsutkrävande för krigsbrott och brott mot mänskligheten äntligen ska ske i Afghanistan. På grund av ovilja från USA, men även från den afghanska regeringen, att samarbeta med ICC har alltså domstolen nu bedömt möjligheten att lyckas med en utredning som för liten. ICC skulle helt enkelt inte kunna göra sitt arbete och tilltron till rättvisan skulle skadas.
Varje vecka begås fortfarande brott mot den internationella humanitära rätten i Afghanistan. Talibanerna har nyligen meddelat att de drar igång sin våroffensiv. Regeringen kraftsamlar för att möta den. Samtidigt pågår försök till att få igång en fredsprocess mellan USA och talibanerna och talibanerna och den afghanska regeringen. Men för att en framtida fredsöverenskommelse ska bli hållbar och rättvis krävs det också att de som drabbats värst av kriget blir hörda och får upprättelse.
Om det är något som är tydligt är det att den afghanska befolkningen redan har en väldigt låg tilltro till rättsväsendet. Frustrationen över att utländska intressen och krigsherrar inte tillåter den afghanska befolkningen själv forma sin framtid är också stark. ICC:s besked är ett stort bakslag för möjligheten att bygga upp en tillit till rättvisa och ansvarsutkrävande i Afghanistan. Krigsbrott tillåts ske under straffrihet, på den afghanska befolkningens bekostnad.