Allt fler kvinnor i Afghanistan blir journalister – trots hot om våld
Närmare 1 700 kvinnor arbetar inom afghanska medier. Det är fler än tidigare. Samtidigt har våldet mot framför allt kvinnliga journalister ökat. De senaste två åren har sex kvinnliga medieanställda dödats i Afghanistan.
– Våld mot kvinnliga journalister är vanligare än mot deras manliga kollegor. Kvinnorna utsätts för trakasserier på gatorna, under intervjuer och till och med på sina arbetsplatser, säger Farida Nikzad, chef för den afghanska organisationen Center For the Protection of Afghan Women Journalists (CPAWJ). Organisationen har tillsammans med Reportrar utan gränser gjort en kartläggning av situationen för kvinnliga journalister i landet.
Studien genomfördes i Afghanistans alla 34 provinser. Den visar att kvinnor som jobbar med medier står inför en rad utmaningar. Främst handlar det om bristande säkerhet på grund av sociala och kulturella värderingar. Konservativa grupper anser inte att medier är en passande arbetssektor för kvinnor.
En annan studie genomförd av organisationen ”Afghanistans kommitté för skydd av journalister” visar att nästan varannan afghansk familj skulle föredra att deras döttrar inte arbetade med medier. De senaste 15 åren har också minst fyra kvinnliga journalister i Afghanistan dödats av sina anhöriga.
Enligt FN ökade våldet mot kvinnliga journalister med 60 procent under perioden 2012–2017. Det har gjort att flera kvinnor lämnat yrket, framför allt i de mest osäkra delarna av landet. Våldet drabbar även utländska journalister. Sedan 2001 har fem utländska kvinnliga medieanställda dödats och tio tvingats lämna landet, enligt Reportrar Utan Gränser.
Samtidigt har antalet kvinnliga journalister ökat totalt sett, vilket CPAWJ:s och Reportrar utan gränsers studie visar. Det menar också den afghanska organisationen Nai som jobbar för att stödja medier i landet. Ökningen har framförallt skett i de stora städerna med omnejd såsom kring huvudstaden Kabul och i Mazar-e-Sharif, Herat och Jalalabad. Det har dock även blivit allt vanligare med kvinnliga mediearbetare i mindre städer. Exempel på det är provinserna Parwan, Logar, Kandahar, Helmand, Farah, Sar-i-Pul och Badakhshan.
I andra delar av landet har kvinnor däremot helt tvingats bort från sina arbeten inom journalistik och medier.
– I sex provinser har flera kvinnor lämnat sina arbeten inom medier och i Ghor, Paktia, Nuristan och Zabul finns för närvarande inga kvinnliga medieanställda. Regeringen behöver öka möjligheterna för kvinnor att anställas inom medier, säger Abdul Mujib Khelwatgar, chef för Nai.
Abdul Mujib Khelwatgar varnar också för att regeringen i allt högre utsträckning än tidigare försöker påverka medier. Ett sätt att tysta journalister är att erbjuda medieanställda välbetalda statliga arbeten, enligt Nai.
– Förra året anställde regeringen 41 kvalificerade och begåvade journalister, säger Abdul Mujib Khelwatgar.
I början av året slog Reportrar utan gränser larm om att många oberoende afghanska medieorganisationer utsätts för hot av talibanerna. Bland annat tvingas flera medier betala för beskydd, eller skatt till talibanerna, för att inte utsättas för attentat.
Arbetsmetoden bekräftas av talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid, som säger att de tagit emot skatter från flera medieorganisationer. Enligt Reportrar utan gränser har exempelvis den lokala tv-stationen Ghaznavian i Ghazni, Radio Killid och Radio Sama utsatts för hot.
Regeringen säger sig ha erbjudit förstärkt säkerhet, men medierna ställer sig tveksamma till detta då det ytterligare skulle begränsa deras möjligheter att utföra sitt arbete. Dessutom inkluderar regeringens skydd sällan alla anställda, dygnet runt.
– Jag betalde för att skydda mitt liv och mina 18 anställda, för att säkerhetsstyrkorna inte kunde garantera vår säkerhet, säger Ahmad Farid Omari, chef för tv-stationen Ghaznavian.
Radio Killids chef Najiba Ayubi fick förra året Reportrar utan gränsers pressfrihetspris. Hon säger att hon aldrig betalat talibanerna, men att hon på grund av hoten tvingats säga upp anställda.
– Vi bestämde oss för att inte betala och talade om för myndigheterna att både radion och våra anställda var hotade, men de har inget gjort. Vi kan i dag inte arbeta med lokalnyheter, säger hon.
Afghanistan blev förra året placerade i den grupp länder i världen där yttrande- och pressfriheten förbättrats, enligt FN-organet Unescos gradering. Detta trots att situationen för journalister i Afghanistan blir allt svårare.
– Afghanistan är fortfarande inte säkert för journalister och medieanställda. Regeringen behöver agera mot våldet och morden på journalister, säger Abdul Mayeed Hashemi, ordförande för Afghanistans kommitté för skydd av journalister.
Sima Samar är ordförande i Afghanistans oberoende kommitté för mänskliga rättigheter (AIHRC). Hon säger att det ökande våldet mot medier är allvarligt ett hot mot freden. Hon menar att ett eventuellt fredsavtal är meningslöst så länge oberoende medier med kvinnliga anställda inte kan utföra sitt arbete.
KÄLLA: Pajhwok News