Vad vet du om biståndet till Afghanistan?
Vi svarar på några av de vanligaste påståendena och frågorna vad gäller biståndet till Afghanistan och hur det är att verka i landet.
”Biståndet till Afghanistan är ineffektivt och ger inget resultat”
Påståendet bygger på att det går att generalisera kring bistånd som helhet, vilket det inte gör. Biståndet till Afghanistan har bland annat bidragit till att det nu går 7–8 miljoner barn i skolan, till skillnad från 2001 då motsvarande siffra var ca 500 000 barn. Mödradödligheten har nära halverats, antalet barn som fullvaccinerats har mer än fördubblats och läskunnigheten har ökat från 27 procent 2001 till 43 procent 2020. Fler exempel på resultat går att hämta i SAKs årsrapport. Betyder det att allt bistånd är effektivt eller ger resultat? Nej. Precis som i alla andra verksamheter i samhället fungerar en del saker bra, och andra mindre bra. I debatten om biståndet görs ofta generaliseringar om att biståndet som helhet är ineffektivt eller borde skäras ner, i stället för att diskutera nyanserat. Gemensamt för bra bistånd är lokal förankring, att det fokuserar på resultat för människor i fattigdom och förtryck, och att arbetet sker transparent och i samarbeten som inkluderar relevanta förändringsaktörer. Det är värden som SAK prioriterar, och vi följer alltid upp och utvärderar vårt arbete för att säkerställa att det är effektivt.
”Biståndet till Afghanistan går till korruption och rakt ner i talibanernas fickor”
Korruption är ett av de största hindren mot utveckling i världen. Fattiga människor drabbas värst när de inte får den service och de möjligheter de har rätt till, samhällens ekonomi saboteras när pengar hamnar i fel fickor och människors förtroende för systemet minskar. De fattigaste länderna i världen är ofta präglade av utbredd korruption, likaså Afghanistan. Om svenskt bistånd ska göra skillnad måste vi arbeta just där, och vi måste arbeta mot korruption varje dag, i allt vi gör. Sanningen är att det inte går att uttala sig tvärsäkert om hur stor korruptionen är, eftersom den till sin natur är dold. De sammanställningar som till exempel Världsbanken och Sida har gjort av fall där korruption upptäckts och pengar krävts tillbaka kan mätas i promille av biståndet. Men det är osannolikt att det ger hela bilden. Vad gäller Afghanistan specifikt har talibanernas maktövertagande inneburit att det stöd som tidigare gick via staten nu är fryst. Efter övertagandet ströp internationella givare allt statligt stöd, för att förhindra att pengar hamnar i talibanernas fickor. SAK var en av de första organisationerna som började redovisa alla fall av korruption i vår egen årsrapport. SAK har nolltolerans mot korruption och arbetar aktivt för att förebygga och utreda korruption i alla dess former. Det är viktigt att förhindra alla typer av maktmissbruk för egen vinning, inte enbart stöld eller missbruk av pengar. Läs mer om hur SAK arbetar mot korruption här.
”Det är bra att biståndet till Afghanistan skärs ner”
Ett minskat bistånd skulle innebära att en av världens fattigaste befolkningar skulle drabbas hårt. Biståndet till Afghanistan har bland annat bidragit till att det nu går 7–8 miljoner barn i skolan, till skillnad från 2001 då motsvarande siffra var ca 500 000 barn. Mödradödligheten har nära halverats, antalet barn som fullvaccinerats har mer än fördubblats och läskunnigheten har ökat från 27 procent 2001 till 43 procent 2020. Detta är framsteg som är värda att försvara. Afghanistan befinner sig just nu i en svår kris där nästan hela landets befolkning på ca 40 miljoner invånare snart riskerar att leva i fattigdom. Kvinnor och flickor är särskilt utsatta. Att i det läget skära ner biståndet är oansvarigt. Den senaste tidens aviserade nedskärningar av biståndet kommer att drabba världens mest fattiga och utsatta.
“Det är väl bra att vi kan hjälpa flyktingar från Ukraina med hjälp av vårt generösa bistånd?“
Regeringen har beslutat att sammanlagt 10,3 miljarder kronor ska tas från biståndet under 2022 för att bekosta flyktingmottagande i Sverige. Beslutet fattades i ljuset av kriget i Ukraina. Samtidigt är behoven globalt större än någonsin med en klimatkris, utbredd och växande fattigdom samt ökade livsmedelspriser. Varför ska då fattiga människor i konfliktdrabbade länder som Afghanistan, Syrien och Etiopien betala notan för vårt flyktingmottagande? Beslutet att använda biståndet för att finansiera flyktingmottagande innebär att Sverige blir det största mottagarlandet för svenskt bistånd. Självklart ska Sverige ta emot människor på flykt, men vi har råd att göra detta utan att ta resurser från världens mest utsatta. Sverige kan bättre!
Hur är situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan nu?
Situationen för kvinnor och flickor är väldigt allvarlig just nu. Många av de fri- och rättigheter som har uppnåtts under de senaste 20 åren håller på att gå förlorade. Det införs allt striktare krav på segregering mellan män och kvinnor. Kvinnor är uteslutna från politiskt beslutsfattande och det finns ingen rättssäkerhet. Kvinnors rörelsefrihet har begränsats, flickor har inte tillgång till utbildning efter årskurs 6, och det har införts krav på att kvinnor måste täcka ansiktet i offentliga miljöer. Samtidigt pågår det en humanitär kris där kvinnor och flickor är särskilt sårbara.
Kan ni fortsätta ert arbete trots att talibanerna har tagit över makten?
Ja, SAK stannar kvar. Vi har arbetat i Afghanistan i 40 år, även när talibanerna hade makten på 90-talet. Under den tiden har utvecklingen, trots konflikter och ett svårt säkerhetsläge, tagit enorma kliv framåt. Vi vet att det ställer krav på stor lokalkännedom och långsiktighet. Genom att finnas på plats lokalt, på landsbygden, skapas ett långsiktigt förtroende. Ett förtroende som är helt avgörande för en varaktig utveckling.
Vad kan man göra för att hjälpa?
Som individ kan man ofta känna sig maktlös eller otillräcklig och det är svårt att veta vad man kan göra för att hjälpa till. Vill du engagera dig för Afghanistan och SAK? Läs mer här om hur du kan engagera dig.