Statlig mark återtas – många förlorar sina hem

I oktober 2022 inrättade de facto-styret en kommission vars syfte är att undersöka stöld av land under den tidigare republiken, ta tillbaka all statlig mark och förhindra att det händer i framtiden.

Under den tidigare republiken, och även före den, bröt de styrande och högt uppsatta tjänstemän mot gällande lagar och regler och beslagtog mark. Antingen tog de marken för att själva ha den, eller så sålde de den vidare eller delade ut den till sympatisörer, släktingar, klanmedlemmar eller tidigare stridskamrater. På så sätt kunde de stärka sin makt. I vissa fall kunde de se till att de fick dokument som visade att de var lagliga ägare.

Det gjordes försök att återta sådan mark under republiken, men det finns inga rapporter om att dessa försök ledde till något.

Markägande tidigt på talibanernas agenda

Frågan om markägande var på talibanernas agenda redan under det väpnade upproret. De första order som Hibatullah Akhundzada, talibanernas högste ledare, utfärdade efter maktövertagandet handlade om mark. Han beordrade stopp för beslagtagande av statlig mark.

I oktober 2021 förbjöd han ägande av mark där ägarförhållandena var oklara. Bara den högste emiren, det vill säga han själv, ägde rätt att ge bort mark. I mars 2023 upprepades förbudet för tjänstemän att sälja mark, eller att överföra mark till individer eller företag, om det inte fanns ett speciellt dekret från emiren.

Enligt ministern för samhällsutveckling, Hamdullah Nomani, ägs 80 procent av marken i Afghanistan av människor som bara har informella dokument som inte godkänns i domstol.

Det vanligaste dokumentet är ett så kallat orfi qabala, ett dokument som inte har utfärdats av staten utan av markägaren när denna vill sälja marken, en garanti att marken är hans eller hennes. Ett sådant dokument är inte giltigt om de facto-styret vill beslagta marken.

I juli 2023 hade omkring 1,6 miljoner hektar land utvärderats, varav 1,5 miljoner hektar identifierats som statlig mark och 118 000 hektar hade återtagits.

Afghanistan Analysts Network har gjort fallstudier på fem olika platser för att se vad som ligger bakom siffrorna, bland annat i Kabul.

Tidigare minister började beslagta mark

Beslagtagande av mark började tidigt i Kabul. 2003 jämnades hem med marken i stadsdelen Sherpur på order av den dåvarande försvarsministern, Fahim. Marken ägdes av ministeriet, men de boende hade levt där under decennier och fick ingen chans att argumentera för sina fall eller ens packa sina ägodelar. Ministern delade sedan ut mark till kommendanter, ministrar, politiker och andra personer.

Stölder av mark fortsatte konstant efter det, även om formerna för det varierade över tid. Att kräva av regeringen att den skulle göra något åt det var meningslöst, eftersom det ofta var medlemmar av regeringen, politiker eller högt uppsatta ledare för de militära styrkorna som stod för stölden av mark.

Återtagandet av mark i Kabul av det nya talibanstyret började inom kort efter maktskiftet, innan kommissionen inrättats. Till exempel asfalterades en 40 meter bred väg och de hus som stått på eller nära kanten av vägen blev helt eller delvis förstörda. Efter samtal med flera av de drabbade står det klart att deras situation varierade. En del hade lagliga dokument på att de ägde sin mark, andra inte, men de drabbades alla av att få sina hem förstörda.

I andra områden har hundratals hus förstörts för att ge plats åt talibanstyrets planer för Kabul.

I somras uppgav kommissionen att en specialdomstol fått i uppdrag att bedöma 8 394 hektar mark i Kabul. Beslutet var uppenbarligen till statens fördel, efter utfärdandet av en ny lag. Marken skulle nu hyras ut till de boende, men det sades inget om vad som skulle hända med mark som bytt ägare många gånger.

Om det här skulle bli mönstret över hela landet, kan det innebära en ny inkomst för de facto-styret, då hushållens pengar under lång tid transfereras till staten.

Hur reagerar folk på återtagandet?

Reaktionerna på återtagandet av statlig mark beror på vem man talar med, åtminstone i Kabul. Generellt verkar det vara välkommet. Folk tycker att styret borde ta tillbaka mark från alla som illegalt lagt beslag på den. Men de som köpt mark, ibland efter att den hade bytt ägare flera gånger, resonerar annorlunda: De factostyret borde hålla de stora markägarna ansvariga, men inte de fattiga människor som sedan köpte marken.

De som har köpt mark och endast besitter de informella dokumenten orfi qabalas har uppgett att de är villiga att betala för marken. De skulle då få juridiska dokument på att de är ägare, och de facto-styret skulle få in tusentals miljoner afghani. Den nya lagen ger, i vissa fall med speciella villkor, möjlighet att ta betalt av de nuvarande ägarna och utfärda rättshandlingar till dem. Men hittills har de personer som köpt statens mark inte informerats om huruvida detta kommer att vara möjligt eller om de i stället, som lagen verkar antyda, kommer att behöva betala hyra för de bostäder som de trodde var sina egna. Att förvandlas från husägare till hyresgäst blir ekonomiskt betungande för många afghaner.

En röra av tvister kvar

De flesta av de stora markägarna har lämnat landet, men de har lämnat en röra av tvister efter sig, som styret kommer att ha svårt att lösa utan att göra sig impopulära bland dem som trodde att de var markägare och nu kommer att tvingas bort från sina hem. Dessa kommer också att särskilt noga följa vad som händer i ett exklusivt område som till exempel Sherpur i Kabul, där några högprofilerade medlemmar av talibanledningen nu bor efter att ha tagit över villor där.

Emiren har förbehållit sig rätten att dela ut statens mark. Frågan är vad som händer med den.

ALI MOHAMMAD SABAWOON
Afghanistan Analysts Network

Översättning och bearbetning:
EVA KELLSTRÖM FROSTE

Texten är en översatt och nedkortad version av Land in Afghanistan: This time, retaking instead of grabbing land?