Utan nyanserna tappar vi kontakten med människorna
Ett barn beskrivs som föräldralöst i den afghanska kollegans text. Orphan. Hans far dog i korseld mellan talibaner och regeringsarmén.
Jag frågar min afghanske kollega vem som tar hand om barnet, om det heller inte finns någon mamma? Jo, han bor hos sin mamma. Ändå beskrivs han som föräldralös. Förklaringen är att mamman inte får lämna hemmet för att tjäna pengar.
En annan text, om barnmorskestudenter. Alla tre intervjuade är ogifta och bor hemma med föräldrar och syskon. Två av dem är glada över att de kommer att kunna bidra till sin familjs försörjning. Men den tredje uttrycker hur härligt det kommer att bli att själv ha kontroll på vad hon kan spendera och spara. Jag frågar skribenten hur det kommer sig att de svarar så olika. Hur ser deras hemförhållanden ut?
De två första kommer från fattiga förhållanden. Den tredje däremot har en far som är ingenjör och jobbar på ett byggföretag. Familjen äger två hus, ett i Kabul och ett i Wardak.
Det är så mycket som ryms mellan raderna, jag försöker fånga upp det men det är många nyanser av verkligheten jag inte kommer åt. Det gör inte heller rapporteringen om Afghanistan. Enormt mycket är på väg åt helt fel håll och den hotande statskollapsen, ofattbart omfattande fattigdomen och de ökande begränsningarna av kvinnors liv och rättigheter är ett faktum.
Men när man pratar med människor i Afghanistan finns det också så många andra berättelser. Det finns fortfarande kvinnor som yrkesarbetar. De blivande barnmorskorna på SAKs utbildning i Wardak ser fram emot att bli yrkesskickliga barnmorskor som kan minska mödra- och barnadödligheten och samtidigt arbeta för sin och sina familjers försörjning. De flesta flickor och kvinnor har hittills berövats sin chans till
utbildning från tolv års ålder upp till universitetsnivå – men inte alla.
Med siffror som pekar på att 3,5 miljoner barn lider av akut undernäring och att över 90 procent av befolkningen lever i fattigdom finns ingen anledning att överdriva betydelsen av enstaka berättelser. Men om vi inte kan se nyanserna och komplexiteten tappar vi också kontakten med människorna bakom siffrorna, statistiken och den svarta rapporteringen.
Med detta nummer av Afghanistan-nytt hoppas jag att jag kunnat förmedla några av de nyanserna.
Både de mörkaste, och de ljusare.
EVA KELLSTRÖM FROSTE
Redaktör Afghanistan-nytt
Krönika ur Afghanistan-nytt nr 1 2022