Kroppsbestraffningar ökade efter tweet

Unama, FN:s organ i Afghanistan, går i rapporten igenom dödsstraff och kroppsbestraffningar efter talibanernas maktövertagande. Dödstraff utförda efter beslut av juridiska instanser har hittills varit få, två stycken, men siffran befaras stiga eftersom den tillförordnade överdomaren nyligen utfärdade hundratals dödsstraff.

Antalet kroppsbestraffningar har varit desto fler, och de ökade i betydande grad efter en tweet den 13 november förra året av talespersonen för de facto-styret, Zabiullah Mujahid. Han meddelade att talibanernas högste ledare Haibatullah Akhundzada hade haft möte med domare och understrukit deras plikt att tillämpa kroppsbestraffningar när de enligt den islamiska lagen sharia bör utdömas.

Kroppsstraff och dödsstraff var tillåtet även under den tidigare republikens styre. Kroppsstraff dömdes ut mer sällan, däremot dömdes och avrättades minst 72 personer mellan 2001 och augusti 2021.

Den första kroppsbestraffningen efter maktövertagandet dömdes ut i oktober 2021, då en man och en kvinna dömda för ”zina”, (sex utanför äktenskapet) offentligt straffades med 100 piskrapp var.

Flykt från hemmet

Före tweeten i november hade minst 33 män och 22 kvinnor straffats efter domstolsbeslut, inklusive två flickor. De allra flesta straffen – och samtliga när det gäller kvinnorna – handlade om sex utanför äktenskapet, äktenskapsbrott eller flykt från hemmet (det senare kan enbart kvinnor och flickor dömas för). Samtliga dömdes till piskstraff, oftast 30–39 piskrapp men i vissa fall så mycket som 80–100.

Efter tweeten i november fram till 30 april i år straffades 58 kvinnor, 274 män och två pojkar för sex utanför äktenskapet, flykt från hemmet, stöld, homosexualitet, alkoholintag, bedrägeri och narkotikahandel, efter domstolsbeslut. Efter tweeten ökade också antalet bestraffningar som skedde offentligt.

Unama har även dokumenterat flera fall av bestraffningar som genomförts efter beslut av ickejuridiska myndighetspersoner, till exempel guvernörer. De vanligaste anklagelserna var även här ”zina” och ”omoraliskt beteende”.

Direkta straff

Unama rapporterar också om flera fall av direkta bestraffningar utan föregående formellt beslut, ofta genomförda av moralpoliser. För kvinnor var de vanligaste orsakerna att de inte var klädda i enlighet med
talibanstyrets tolkning av hijab eller att de lämnat hemmet utan manlig släkting (mahram), även om de höll sig inom de 78 kilometer som de facto-styret specificerat i sitt påbud. Vid ett fall ledde en bestraffning till att kvinnan avled av skadorna.

När det gällde män handlade det ofta om trimning av skägg, affärsinnehavare som tillät kvinnor att handla utan mahram och män som inte besökte moskén.

Unama påpekar i rapporten att kroppsbestraffningar innebär ett brott mot internationell lag om mänskliga rättigheter. Den specifika förföljelsen av kvinnor bryter även den mot Afghanistans skyldigheter
enligt de internationella mänskliga rättigheterna, liksom förföljelsen av homosexuella.