Ingen vacker bild av den svenska evakueringen

När talibanerna under våren och sommaren 2021 tar över provins efter provins, stad efter stad, sprider sig oron på ambassaderna i Kabul.

Andra länder förbereder evakuering av sin personal, även den lokalanställda. Sverige sticker ut.

Ambassadören Torkel Stiernlöf skriver brev efter brev till det svenska Utrikesdepartementet och efterlyser besked. I ett av av breven förekommer den formulering som blivit citatet i titeln på Thord Erikssons bok ”Det är något genant med att vi från svensk sida förefaller ligga i bakkant här” – Sverige efter Afghanistans fall.

UD har tidigare slagit fast att svenskt regelverk inte ger möjlighet till evakuering av lokalanställd personal med hänvisning till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Stiernlöf understryker att andra länder skapat öppningar i sina regelverk för att evakuera de lokalanställda. Han vill kunna ge besked till sina anställda, men får inga svar.

När Sverige väl fattar beslut om att även lokalanställd personal ska evakueras är det i sista stund, och alla lyckas inte lämna Afghanistan innan Sverige stänger möjligheten.

Granskat agerande

Thord Eriksson berättar i sin bok om dem som evakuerades och dem som blev kvar, och följer även andra afghaners öden i och utanför Sverige. Han har granskat Sveriges agerande när det gäller evakueringen av ambassaden och av afghansk personal som varit anställd av den svenska militära insatsen. Det är ingen vacker bild som träder fram.

Thord Eriksson beskriver ett sommarsömnigt semesterstängt UD under den sommar då talibanerna rycker
fram och Stiernlöf allt mer desperat efterlyser åtgärder.

Det som de lokalanställda berättar om vad som händer på den svenska ambassaden den dag då talibanerna intar Kabul är förfärligt. Plötsligt är svenskarna bara borta.

Boken handlar också om hur Sverige hanterat asylsökande från Afghanistan både före och efter talibanernas maktövertagande. Även här sticker Sverige ut på ett föga smickrande sätt. I jämförelse
med många andra europeiska länder avslår Sverige större andel ansökningar om asyl.

Sämre rättssäkerhet

Flickor och kvinnor ansågs länge kunna skickas tillbaka till Afghanistan efter maktövertagandet, de behövde bara anpassa sig till talibanernas regler. Rättssäkerheten för afghaner är sämre än för andra grupper.

Thord Eriksson visar hur reflexen att avfärda afghaners skäl att söka skydd och behandla dem med misstänksamhet och motvilja har rötter som sträcker sig tillbaka till 1980-talet.

Det är är både spännande, engagerande och sorglig läsning.

Eva Kellström Froste

Redaktör för Afghanistan-nytt