Vårt mål är att personer på landsbygden ska få ökade försörjningsmöjligheter och makt att öka sin trygghet i svåra situationer.
  • Fler än 75 procent av den afghanska befolkningen bor på landsbygden. De flesta är beroende av jordbruk och boskapsskötsel, vilket ger en låg och ojämn inkomst. 
  • Hushåll som redan saknar tillräckliga inkomster utsätts för betydande risker när väpnade konflikter intensifieras eller vid torka och liknande naturkatastrofer. Dåliga skördar har lett till att familjer har förlorat inkomster och utsäde för nästa år, vilket skapar en ond cirkel som kan fortsätta i åratal.
  • Resurserna är ojämnt fördelade mellan olika grupper i samhället och mellan män och kvinnor. Personer med funktionsnedsättning och hushåll där kvinnor ensamt ansvarar för försörjningen är särskilt utsatta eftersom normer och kultur ofta hindrar kvinnor från att arbeta utanför hemmet.
  • Spar- och låneföreningar samt yrkesutbildningar bidrar till att skapa fler inkomstkällor på landsbygden för de mest utsatta grupperna.
  • Vi hjälper också till med att kartlägga potentiella marknader.

Vad gör Afghanistankommittén?

Erbjuder yrkesutbildning
För att få mer makt över sina egna liv och sin försörjning erbjuder vi praktisk utbildning till personer på landsbygden i exempelvis sömnad, uppfödning av djur, grönsaksodling, tvåltillverkning och mattvävnad. Kurser ges även i företagsutveckling, datoranvändning, försäljning och marknadsföring.

Startar sparföreningar som möjliggör lån
Inför att sparföreningar bildas kartlägger vi den sociala och ekonomiska utsattheten i medlemmarnas byar och hushåll. Under den tid som Afghanistankommittén stödjer nystartade sparföreningar ökar vi insatserna gradvis för att försörjningsmöjligheterna ska bli fler och stärkta. Medlemmarna i en sparförening sparar pengar tillsammans och lånar ut till dem som vill starta ett eget företag.

Bildar producentgrupper
Yrkesutbildning och sparföreningar kombineras ofta med bildandet av producentgrupper, samt att kartlägga och länka dem till marknader. En utmaning för etablerade producentgrupper är att upprätta kontakter med grossister, återinvestera vinsterna och att skala upp produktionen.

Möjliggör kunskapsutbyten och rörlighet
Medlemmar i sparföreningar kan besöker andra byar för att se hur de arbetar med till exempel mikrolån, bokföring, ledarskap och affärsutveckling. Att knyta byar till varandra ger ett bra erfarenhetsutbyte och kan även skapa nätverk för handel.

Att kunna bidra till familjens försörjning skapar ekonomisk och social status. Detta är viktigt för att öka hushållets motståndskraft. Utöver det innebär företagandet ofta att makten över sin tillvaro ökar hos personer med funktionsnedsättning och kvinnor. Så också möjligheten att röra sig i samhället, vilket i förlängningen bidrar till att motverka diskrimineringen mot dem.

Vad hände under 2018?

  • Sammanlagt 748 sparföreningar var aktiva under året och det noterades en ökning av det interna lånandet. Fler än 2 100 medlemmar lånade för mindre investeringar i sina företag, vilket stabiliserade deras försörjning.
     
  • Vi utökade sitt försörjningsstödsprojekt till 40 nya byar. Som ett resultat av detta bildade vi 194 nya sparföreningar varav 123 bestod helt av kvinnor.
     
  • Föreningarna hade sammanlagt 12 287 medlemmar, varav 416 av dem hade fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Av samtliga medlemmar var 7 229 kvinnor varav 606 ensamt hade försörjningsansvar för sina hushåll.
     
  • Insättningarna till sparföreningarna hålls medvetet låga, ungefär 12 kronor per månad, för att sänka trösklarna för särskilt utsatta hushåll.
     
  • Kvinnor och personer med funktionsnedsättning prioriteras i försörjningsinsatser med yrkesutbildningar och räntefria lån. Enligt en uppföljning hade 92 procent av deltagarna arbete efter avslutad utbildning, en tydlig ökning från 72 procent året innan. De flesta försörjer sig som egenföretagare.
     
  • De flesta mottagare av lån är personer med funktionsnedsättning. Deras genomsnittliga inkomst hos ökade med 11 procent under året.
     
  • Hela 160 kvinnor i Balkh och Samangan bildade 20 producentgrupper. Ett exempel under 2018 var att två producentgrupper inom mejeri bildades av 90 familjer. I genomsnitt producerade de 700 liter mjölk om dagen. På ett halvår tjänade de sammanlagt motsvarande 5 567 kronor per familj.