Varning för samhällskollaps när bistånd stoppas till staten
Efter talibanernas maktövertagande försvann de strukturer som stora delar av landets bistånd kanaliserats igenom. SAK varnar för en total samhällskollaps om utvecklingsbiståndet uteblir på sikt.
Kort efter den afghanska regeringens fall stoppade internationella givare inklusive Sverige, biståndet till den afghanska staten. SAKs generalsekreterare Andreas Stefansson varnar för att den offentliga sektorn inte kommer att kunna arbeta vidare utan finansiellt stöd från omvärlden.
– Det är en humanitär kris som bara växer. Många av de utvecklingsframgångar som vi sett de senaste 20 åren har byggts på offentliga institutioner, säger Andreas Stefansson.
All hälsovård biståndsfinansierad
All statlig hälsovård i landets provinser finansieras av det internationella biståndet, samma gäller för de statliga skolor där sju miljoner barn undervisas.
– Utan statliga medel riskerar en stor del av samhällsservicen att försvinna och över en miljon människor kan förlora sina jobb. Detta kommer i ett läge då fattigdomen ökar, det har blivit fler internflyktingar, vi har svår torka och coronapandemi. Det går nästan inte att överblicka konsekvenserna, säger Andreas Stefansson.
Afghanistan får årligen omkring en miljard kronor i bistånd av Sverige. Närmare hälften av pengarna har, precis som stödet från andra givare, gått till den afghanska staten via en internationell fond: Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Världsbanken har fördelat pengarna i fonden som bland annat finansierat Afghanistans offentliga institutioner.
Talibanernas maktövertagande försvårar biståndet
När talibanerna tog makten försvann förutsättningarna för fonden att verka eftersom det inte längre fanns någon mottagare av stödet som ansågs legitim av omvärlden. Sverige stoppade alla utbetalningar till ARTF och den svenska regeringen beslutade att omfördela 300 miljoner kronor från utvecklingsbiståndet till humanitära insatser. Biståndsminister Per Olsson Fridh är orolig för utvecklingen i landet.
– På kort sikt tror jag att världen kommer att mobilisera pengar i andra kanaler för att Afghanistans folk ska klara av vintern. Min oro är större vad gäller långsiktiga insatser inom hälso- och sjukvård, säger han och understryker att omvärlden nu måste planera för ett framtida stöd som sätter Afghanistans befolkning först.
– Inte som tidigare då nationella intressen eller andra mål ställts i främsta rummet. Det är också viktigt att vi försöker jobba ihop så vi inte får en brokig skara insatser som inte leder någon vart. FN:s roll kommer att bli väldigt viktig och FN är också medvetet om att nu gäller inte en vanlig humanitär respons utan en insats som skapar grund för ett långsiktigt arbete, säger Per Olsson Fridh.
Vägen framåt ännu osäker
Mycket kritik har riktats mot biståndet till Afghanistan, men Per Olsson Fridh vill i stället framhäva de framgångar som gjorts.
– Den internationella insatsen i Afghanistan har misslyckats militärt. Men man ska inte skylla det på biståndet, i dag är det ett annat Afghanistan än 20 år sedan. Se bara till antalet barn som nu går i skolan och kvinnors ställning i samhället. Allt har inte fungerat väl, det finns exempel där det inte har gått bra och det behöver vi alla lära av, men nu måste vi göra en insats där människornas frihet och väg ur fattigdom får komma först, säger Per Olsson Fridh.
För att hitta en väg framåt pågår just nu intensiva diskussioner mellan internationella givare, FN och Världsbanken. Maria Lundberg är enhetschef för Afghanistan på den svenska biståndsmyndigheten Sida.
– Det internationella samfundet är akut medvetet om behovet av att fortsätta utvecklingssamarbetet men vi måste hitta nya former, säger Maria Lundberg.
Exakt hur framtida insatser kommer att utformas är ännu för tidigt att säga.
– Det är nödvändigt att exempelvis FN för en internationell dialog med talibanregimen för att trycka på för våra värderingar och veta vilken politik som kommer att föras i landet, men oavsett hur talibanregimen uttrycker sig så är det deras handlingar i praktiken som kommer att betyda något, säger Maria Lundberg.
GÖRREL ESPELUND
Frilansjournalist
Fotnot:
Artikeln är hämtad ur det kommande numret av Afghanistan-nytt. På grund av dess aktualitet väljer vi att publicera den online i förtid.