Männen på verkstaden i Ghazni lär sig laga motorcyklar, kvinnorna på sömmerskeutbildningen i Bamiyan hoppas kunna öppna eget.

Varje dag kommer sex lärlingar till Khiyal Mohammads motorcykelverkstad. De har olika typer av funktionsnedsättningar. Yrkesutbildningen i staden Maqur i provinsen Ghazni ger dem en möjlighet att försörja sig.

– Jag är ensam familjeförsörjare. Mina barn är små, min äldste son är nio år. Jag har åtta familjemedlemmar som jag har ansvar för att ta hand om. Utbildningen får mig att tro på mig själv. Jag kommer att lära mig det här yrket och kunna öppna en egen verkstad, säger Akhtar Gul.

Läraren Khiyal Mohammed har själv en fysisk funktionsnedsättning.

– Jag vet hur det är, jag har upplevt min egen smärta. Det är därför jag vill hjälpa mina lärlingar så att de kan bli självförsörjande.

– Först lär jag ut vilka risker det finns med att arbeta med motorcyklar. Efter det får de bekanta sig med verktygen, och nu lär jag dem att reparera motorcyklar, berättar Khiyal Mohammad.

Utbildningen pågår i åtta månader, till och med november. En timme om dagen undervisar en lärare dem i grundläggande läs- och skrivkunnighet.

Lär sig sy i Bamiyan

I Bamiyan sitter kvinnor vid sina symaskiner och tränar på att sy rakt. De har precis börjat på SAKs yrkesutbildning för sömmerskor i distriktet Yakawlang 1. När de är klara med utbildningen hoppas de kunna försörja sig på sin sömnad.

De har alla någon form av fysisk funktionsnedsättning och kommer från fattiga förhållanden.

– Förut var jag upptagen med hushållssysslor. Jag var olycklig och orolig för min framtid, för jag är outbildad och har inget yrke. Nu känner jag mig glad, berättar Aqilaullah, som är 23 år och har en hörselnedsättning.

En timme om dagen får eleverna undervisning i att läsa och skriva.

– Jag är väldigt hoppfull för min framtid, jag ska arbeta och försörja min familj, säger Aqilaullah.

Vill starta affär

Bibi Rahima Ahmadi är en annan av eleverna. Hon har svårigheter att röra en hand efter en brandskada. I hennes familj är de sju medlemmar. Fadern är den ende familjeförsörjaren, han är lärare.

– När jag lärt mig sömnad här kommer jag att kunna få en egen inkomst, som vår lärare. Jag kan också starta en affär och stödja min familj.

Hon har precis börjat på yrkesutbildningen.

– Vi har lärt oss att sy rakt och vi har lärt oss hur man använder symaskinen, hur man sätter i nålen och trär i en tråd.

Naz Gul Rezaye är lärare på utbildningen. Hon lärde sig att sy genom att vara lärling i två år hos en skräddare. Efter det kunde hon öppna sin egen affär i basaren i Yakawlang. Hon har tidigare haft fem egna lärlingar.

– En av mina lärlingar har nu ett eget skrädderi i basaren. Två andra arbetar i sina byar. De andra två arbetar hemifrån och tar uppdrag från sin släkt.

Av sina elever på yrkesutbildningen förväntar hon sig att de lär sig yrket under de åtta månaderna för att sedan kunna få en egen inkomst och bidra till sina familjers försörjning.

– Afghanistan är ett väldigt fattigt och outvecklat land. Varje gång en person startar en egen verksamhet innebär det en bra utveckling för hela familjen, säger hon.

MOHAMMADULLAH KAMAL
SAKs regionkommunikatör i Wardak

SAMMAR GUL SAMSOOR
SAKs regionkommunikatör i Ghazni