Talibanernas opiumförbud drabbar fattiga lantbrukare

Odling och export av opiater har stor betydelse för den afghanska ekonomin, men sju och en halv månad efter maktövertagandet har talibanerna förbjudit opium. Regleringen kommer att få stora konsekvenser för landet.

Den 3 april i år deklarerade den talibanska ledningen att opium och andra narkotikapreparat förbjuds över hela landet. Odling av vallmo blir därmed olaglig och ”om någon bryter mot förordningen kommer odlingen att förstöras omedelbart och straff utmätas i enlighet med sharialagarna”.

Om lagen drivs igenom kommer den att få långtgående konsekvenser. Förbudet infördes i början av opiumskörden och många afghaner har redan svårt att klara sig sedan ekonomin kraschat.

Opiater största illegala handelsvaran

Opiater – opium, morfin och heroin – är Afghanistans största illegala handelsvara, enligt FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime). UNODC beräknar att bruttovärdet av den olagliga
opiatekonomin 2021 uppgick till mellan 1,8 och 2,7 miljarder dollar.

I ett globalt perspektiv stod Afghanistan 2020 för cirka 85 procent av världens opiumproduktion, enligt
UNODC:s rapport från 2021.

Förbudet kommer inte som någon överraskning. Många bedömare har väntat på att löftet om ett ”narkotikafritt Afghanistan”, som talibanerna gav strax efter maktövertaget 2021, skulle infrias. Inte desto mindre kan de politiska och ekonomiska konsekvenserna av förbudet bli allvarliga.

En förändring som inträffade när talibanerna kom till makten var att opiumpriset steg. Bönder från Kandahar, Herat, Farah, Laghman och Balkh, som Afghanistan Analysts Network intervjuade i oktober i fjol, uppgav att prishöjningen var en klar anledning för dem att odla opium.

Tvekan bland odlarna

En del tvekade dock om fortsatt odling säsongen 2021/2022. Dels på grund av rädsla för talibanerna, dels på grund av den långa torkan som orsakat en generell vattenbrist i landet. Trots det planerade de flesta av de intervjuade att så opium under hösten 2021.

De lantbrukare som nu hört om förbudet är antagligen lättade över att det åtminstone har kommit i början av skördesäsongen. Tidpunkten har fått den brittiske experten på Afghanistans illegala narkotikahandel, David Mansfield, att dra slutsatsen att det är ”väldigt osannolikt att förbudet kommer att träda i kraft den här säsongen.”

Oavsett är det betydelsefullt att talibanerna valt att bannlysa grödan trots att bönderna redan kämpar för
att få ekonomin att gå ihop efter att ha drabbats av torkan, och trots den förödelse som kriget och den ekonomiska kollapsen fört med sig. Dagens situation är anmärkningsvärt lik hur det såg ut när talibanerna
förbjöd opium förra gången de satt vid makten.

Opiumförbud infördes 2000

I juli 2000 förkunnade det dåvarande talibanstyret ett förbud mot opium. Sandeep Chawla som då var chef för UNODC:s forskningsenhet lovordade först förbudet som ”en av de mest betydande framgångarna någonsin”, men förtydligade senare sitt uttalande med ”sett ur ett narkotikakontroll-perspektiv var det en framgång utan motstycke, men ur ett humanitärt perspektiv var det en total katastrof ”.

Talibanerna stod vid den här tiden på FN:s sanktionslista. Enligt säkerhetsrådets resolution 1267 krävdes att talibanerna skulle överlämna Usama bin Laden, ledare för al-Qaida, och att Afghanistan skulle upphöra att ”vara fristad och övningsfält för internationella terrorister och deras organisationer”. Resolutionen tog även upp talibanernas diskriminering av kvinnor och flickor, samt landets produktion och handel med opium. Av dessa tre – bin Laden, kvinnors rättigheter och opium – verkade opium vara det lättaste för talibanerna att ta itu med.

Den skada som åsamkades landets lantbrukare 2000 var långtgående. De som var belånade hade svårt att överleva. De gick antingen i konkurs eller fick omförhandla sina lån. Några fick sälja sina marker och sin boskap, eller till och med gifta bort sina döttrar för att kunna betala av sina skulder.

Dagens situation mycket svår

Likheterna med dagens situation är slående: svår torka, få eller inga länder som erkänner talibanstyret, sanktioner och ett behov av nödhjälp.

Än en gång står talibanerna inför kravet att strypa odling och export av opium, men även de gamla kraven består: respekt för mänskliga rättigheter och kvinnors rätt, upphöra att stödja internationella jihadistorganisationer, så som al-Qaida med flera. Den politiska risken med att driva igenom det nya förbudet är också hög med tanke på att hundratusentals landsbygdsbor kommer att bli av med sitt levebröd. Då som nu är opium för många bönder ett pålitligt alternativ i osäkra tider.

Tidpunkten innebär att om talibanerna inte har för avsikt att förstöra årets skörd och existerande lager, så
finns det tid att tänka om. Mansfield föreslår att förbudet ”kan vara ett försök att styra bort debatten från
sådana ämnen som talibanerna inte vill diskutera – flickors utbildning och mänskliga rättigheter”.

Den strategin fungerade inte förra gången. Då, 2000/2001, var al-Qaidas närvaro i Afghanistan viktigare för USA och andra internationella aktörer än vad opiumskörden var. I dag, 2022, är flickors möjlighet till högre utbildning den mest brännande frågan, också för att den även berör andra kränkningar av kvinnors
rättigheter, de ofta våldsamma angreppen mot fria medier, dissidenter och aktivister, samt attacker mot medlemmar ur den tidigare säkerhetstjänsten.

Det säger sig självt att om påbudet drivs igenom kommer det att orsaka stora problem för de afghaner som är beroende av den illegala narkotikaindustrin. Det är heller inte säkert att det kommer att göra
givarna mer vänligt inställda. Opiumodlingarna i Afghanistan är i deras ögon inte på långt när lika problematiskt som begräsningarna för äldre flickor att gå i skolan, och attackerna mot landets fria media samt oppositionellas rättigheter.

JELENA BJELICA

med bidrag av Kate Clark

Översättning och textbearbetning: Görrel Espelund

Texten är en förkortad version av artikeln The New Taleban’s Opium Ban: The same political strategy 20 years on? publicerad på Afghanistan Analysts Networks hemsida