Stor osäkerhet i fredssamtal mellan talibaner och USA
Efter flera möten mellan representanter från USA:s regering och talibanerna lades det i januari i år fram ett första utkast till ett fredsavtal. Mycket återstår till verklig fred, framför allt direkta samtal mellan talibanerna och den afghanska regeringen, men det mesta tyder på att USA menar allvar med sin truppreträtt.
De pågående fredsförhandlingarna mellan USA och talibanerna i Doha, Qatar, gav i slutet av januari i år resultat. USA:s chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad, kunde då meddela att det fanns ett utkast till en plan för en amerikansk truppreträtt från Afghanistan.
Enligt utkastet ska reträtten ske 18 månader efter det att parterna undertecknat ett avtal. Talibanerna å sin sida förbinder sig, enligt utkastet, att inte samarbeta med Al Qaida och Islamiska Staten. De lovar också att afghanskt territorium inte ska användas för fientliga handlingar mot andra nationer.
Uppgifter gör gällande att parterna diskuterat ett eldupphör under ett eventuellt amerikanskt tillbakadragande.
Det återstår en hel del innan det på allvar går att tala om fred i Afghanistan. Reaktioner bland den afghanska allmänheten tycks vara något blandade.
De flesta afghaner vill ha fred, men många oroar sig för att en fred med talibanerna skulle kunna betyda att flera av de framsteg som skett sedan 2001 skulle försvagas eller försvinna helt.
En stötesten i förhandlingarna är att USA insisterat på att regeringen i Kabul måste godkänna ett fredsavtal. Talibanerna vägrar att gå med på det. De hävdar att regeringen är en ockupationsregim tillsatt av USA.
Inte desto mindre har talibanerna antytt en viss öppning. Om de kan komma överens med USA om en tidsplan för de amerikanska stridskrafternas tillbakadragande kan de möjligen tänka sig att förhandla med den afghanska regeringen.
Det är allmänt känt att USA:s president Donald Trump anser att den militära insatsen i Afghanistan är en förlustaffär. Den kostar för mycket och ger ingen vinst. Därför vill han att trupperna tas hem.
Det finns uppgifter som tyder på att Donald Trump i höstas gick med på att ge militären uppskov och ta initiativ till en ny förhandlingsrunda med talibanerna, för att sedan vänta på resultatet av den innan han fattar ett definitivt beslut.
Frågan blir då om USA driver förhandlingarna med det huvudsakliga syftet att åstadkomma en varaktig fred i Afghanistan eller för att få till stånd vad som skulle kunna anses vara en ”hedervärd reträtt”. Ett alternativ är att USA kommer att slå till reträtt från Afghanistan oavsett utgången i förhandlingarna.
Det råder också oklarhet kring talibanernas avsikter. Å ena sidan känner de med stor säkerhet av den allmänt utbredda krigströttheten hos den afghanska befolkningen, varför de kan vara ärliga i sitt tal om fred. De kan å andra sidan också helt enkelt vänta ut USA, gå med på så många av kraven att USA kan dra sig tillbaka med ansiktet i behåll. När så är gjort tar talibanerna till vapen igen.
Då står den afghanska regeringen inför än större svårigheter än i dag.
TEXT: Anders Fänge
Styrelseledamot i SAK och fd landchef för SAK i Afghanistan