Stöd till Afghanistan kan bromsas
Flera länder villkorade sitt fortsatta stöd vid givarkonferensen för Afghanistan. Sverige höll fast vid sitt fyraåriga åtagande, men är samtidigt berett att dra i handbromsen om utvecklingen går åt fel håll.
– Vi har för avsikt att stå upp för vårt åtagande som vi har gjort tidigare för de närmaste åren. Men vi måste samtidigt ställa krav på att man får en demokratisk utveckling, att mänskliga rättigheter och kvinnors intressen och rättigheter tas tillvara och att det inte blir en allvarlig backlash när det gäller den typen av frågor. Och det är väl mycket som talar för att det finns en risk för det, säger biståndsministern Peter Eriksson till Afghanistan-nytt.
Minskat åtagande från givarländer
Den 23-24 november ägde givarkonferensen för Afghanistan rum med biståndsgivare och den afghanska regeringen. Årtiondet för omställning som inleddes 2014 börjar närma sig sitt slut. Givarländerna minskade sitt åtagande, från 15,2 miljarder dollar uppdelat på fyra år 2016 till 13,2 miljarder dollar fördelade på 2021–2024.
Men skillnaden från tidigare konferenser var framför allt att många länder lade in villkor som måste uppfyllas för att de skulle fullfölja åtagandena efter 2021 fram till 2024. Villkoren handlade om en fortsatt fredsprocess, demokratiska principer, kvinnors rättigheter, yttrandefrihet, arbete mot korruption och rättsstatens principer.
Sverige följer upp bistånd årligen
Sverige har redan lagt fast sitt åtagande fram till 2024. Hur ser du på att andra länder tar ett år i taget?
– Det är fullt rimligt att säga ett år i taget, men vi har i stället sagt att vi ställer krav på en uppföljning varje år och sedan gör vi en utvärdering av läget och ser hur utvecklingen har varit när det gäller centrala punkter som mänskliga rättigheter och jämställdhet, säger Peter Eriksson.
Vad innebär det?
– Det innebär att vi kan också dra i handbromsen och minska stödet om utvecklingen går åt fel håll, det är fullt möjligt.
Han understryker att inga beslut eller planer finns om att bromsa biståndet, men tycker att utvecklingen i Afghanistan är problematisk med fortsatt krig, eskalerande våld trots fredssamtalen och risken att talibanerna kan komma tillbaka och återinföra sitt skräckvälde, som han beskriver det.
Den svenska landstrategin för Afghanistan är försenad och Peter Eriksson kan inte säga när den blir klar. Orsaken till förseningen är den osäkra situationen, uppger han.
Sverige har lång historia i Afghanistan
När han ska beskriva sin syn på biståndet till Afghanistan tar han upp SAKs arbete, innan han går in på dagens osäkra läge.
– Vi har en väldigt lång historia i Afghanistan och har spelat en viktig roll inte minst genom SAK som bedrivit ett enormt viktigt arbete under lång tid inom skola och hälsovård.
SAK oroas av att flera länder avstod från att göra långsiktiga åtaganden till förmån för kortsiktiga.
– Förutsägbarhet och långsiktighet är viktiga delar i ett effektivt utvecklingssamarbete, säger SAKs Sverigechef Anna Ek.
Eva Kellström Froste
Fotnot: Peter Eriksson har nyligen aviserat sin avgång. Någon ny biståndsminister har ännu inte tillsatts.