Offrens röster får höras på nytt museum
I år öppnade ett museum i Kabul som uppmärksammar krigsbrott. Offrens röster har knappt fått höras i Afghanistan men det finns en växande rörelse bland aktivister för att krigsbrott ska prövas rättsligt. Museet är en del av det.
Afghanistan Center for Memories and Dialogue ägnar sig åt att samla berättelser om överlevande och familjer till offer för krigsförbrytelser.
Dr Nik Muhammad Sharif överlevde tortyr och var en av dem som talade vid invigningen av museet i februari. Han förlorade sex bröder efter att Afghanistans folkdemokratiska parti (PDPA) tog makten i militärkuppen 1978.
Hans berättelse var gripande. Nästan alla som lyssnade hade tårar i ögonen. Sharif beskrev sina elva bröder och hur de hade varit tillräckligt många för att bilda sitt eget fotbollslag. De var Kabul-mästare 1977. Ett år senare genomförde PDPA kuppen. I utrensningarna som följde dödades sex av hans bröder. Sex syskon överlevde. Efter öppningsceremonin beskrev han för Afghanistan Analyst Network hur han hade tvingats bevittna tortyren mot en av sina bröder, som då bara var 17 år.
– Det var mer smärtsamt för mig än mina egna upplevelser av tortyr, sade han.
Afghanistan Centre for Memories and Dialogue är det fjärde minnesmärket eller museet för krigsförbrytelser som öppnas i Afghanistan sedan 2001, men det är samtidigt det första, på två sätt. Det är det första som grundas av en civilsamhällesorganisation, the Afghanistan Human Rights and Democracy Organisation (AHRDO). Det är också det första som är sprunget ur ansträngningar för att försöka hjälpa överlevande efter krigsbrott, och familjerna till offren som inte överlevde, att läka från traumat av sina upplevelser.
AHRDO har uppmuntrat överlevande och släktingar att tala, skriva och måla om sina förluster och den smärta de har genomlidit. De konstruerade sedan metall- eller trälådor. I lådorna finns personliga föremål och berättelserna om krigsbrotten. Lådorna kallas ”Minneslådor”.
Vid invigningen beskrev Hussain Saramad från AHRDO hur detta minnesmärkesarbete hade pågått under åtta år, under vilka hundratals överlevande deltog. Det ledde till att hundratals minneslådor byggdes. Det är dessa lådor och deras innehåll som utgör museets utställning.
Hadi Marifat, ordförande för AHRDO, berättar att museet har flera mål. De vill försöka se till att den smärtsamma historien åtminstone inte glöms bort. De vill också öka allmänhetens och regeringens förståelse för att det är nödvändigt att respektera offrens minnen. En aspekt av detta, sade Marifat, var att regeringen inte borde komma överens med talibanerna bakom ryggen på de överlevande och offrens familjer.
– I detta är museet viktigt på sitt eget lilla sätt. Vi tror att det kan vara en del av att finna en rättvis och hållbar fred för Afghanistan, sade Hadi Marifat.
Text: Sari Kouvo och Ehsan Qaane
Översättning: Eva Kellström Froste
Texten är ett utdrag ur analysen Peace in the air, but where is justice? Efforts to get transitional justice on the table, Afghanistan Analysts Network.
Texten går igenom hur viljan att ta itu med krigsbrotten i Afghanistan har varit mycket liten hos de styrande. Tvärtom har omfattande amnestier varit vanliga. Men utan det som kallas övergångsrättvisa, som tar itu med begångna krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord, försämras utsikterna för en hållbar fred.