Kvinnors roll i politiken – långt ifrån självklar
Tre år försenat kunde till slut parlamentsvalet i Afghanistan genomföras. Miljoner väljare tog sig till vallokalerna för att rösta. Bland de 2 500 kandidaterna var 400 kvinnor, för 15 år sedan var det otänkbart.
Det var in i det sista osäkert om parlamentsvalet verkligen skulle genomföras den 20 oktober, som utlovat. Framför allt på grund av det dåliga säkerhetsläget, men också på grund av tekniska problem med det biometriska identifikationssystem som skulle registrera väljarna i vallokalerna med hjälp av bland annat fingeravtryck och fotografering.
Valet skulle ursprungligen ha hållits 2015, men sköts upp flera gånger. När valdagen närmade sig fick valmyndigheten till slut meddela att inga val kunde genomföras i provinsen Ghazni. De ska i stället hållas i samband med presidentvalet i april 2019.
Valdagen präglades av bombdåd riktade mot väljare, långa köer, stängda vallokaler och biometriska apparater som inte fungerade. Vid dagens slut meddelade valmyndigheten att valet skulle förlängas med ytterligare en dag, till den 21 oktober. I provinsen Kandahar fick valet hållas en vecka senare, den 27 oktober.
Många trotsar det dåliga säkerhetsläget
Exakt hur många vallokaler som faktiskt lyckades hålla öppet är oklart då valmyndigheten har gett flera olika siffror. Parlamentledamot Shinkai Karokhail är ändå mycket lättad och glad att valet blev av.
– Fantastiskt att vi äntligen kunde gå till val. Det har varit en utmaning för alla, regeringen, oss kandidater och inte minst väljarna. Det har tagit tre år, men när det verkligen blev av gick väljarna och röstade. De trotsade det dåliga säkerhetsläget, säger Shinkai Karokhail till Afghanistan-nytt på telefon från Kabul.
Shinkai Karokhail valdes in i parlamentet redan 2005 och valdes om 2010. För fem år sedan besökte hon Sverige tillsammans med tre andra kvinnliga parlamentsledamöter från Afghanistan. År 2016 utnämndes hon till Afghanistans ambassadör i Kanada, men kallades hem mindre än ett år senare på grund av interna konflikter på ambassaden.
Även om hon är positiv till att valet till slut blev av medger hon att den dåliga säkerheten kastar en lång skugga över hela processen.
– Valet kunde inte genomföras på flera platser i landet. Det fick förlängas och många människor dödades. Det blev också tydligt hur mäktiga personer kan köpa sig röster. De erbjöd sig att skjutsa väljare till vallokalen och bistå väljarna med att rösta. Priset var naturligtvis en röst på en särskild kandidat. Det framgick också att det var lätt att muta vallokalsarbetarna, men utan att ha sett något resultat måste jag ändå framhålla att det är en stor framgång att så många kvinnor faktiskt tog sig till vallokalerna och röstade, säger Shinkai Karokhail.
Med under besöket i Sverige 2013 var också Rangina Kargar. Hon var den yngsta ledamot som tog plats i parlamentet efter valet 2010. Hon talar också om väljarnas mod i oktober 2018.
– Politiska val är en av grundpelarna för demokrati. Att så många väljare valde att trotsa säkerhetshoten visar att vi är många som ändå tror på demokratin och att den får ett starkare fäste i vårt land, säger Rangina Kargar till Afghanistan-nytt.
Rangina Kargar och Shinkai Karokhail. Foto: Erik Hakjaer
Platser vikta åt kvinnor
Rangina Kargar och Shinkai Karokhail var två av 69 kvinnor som valdes in i det afghanska parlamentet, Wolesi Jirga, 2010. I enlighet med konstitutionen är 68 platser i parlamentet vikta åt kvinnor, men då en kvinna i provinsen Nimruz fick fler röster än sin manliga motståndare valdes ytterligare en kvinna in.
Liksom i valet 2010 ställde ungefär 400 kvinnor upp i valet 2018. Totalt rörde det sig om ungefär 2 500 kandidater både 2010 och 2018. Antalet kvinnor som registrerade sig för att rösta 2010 var fler än 2018, men det rörde sig ändå om fler än 3 miljoner. I valet 2010 röstade ungefär hälften av de registrerade kvinnorna.
I jämförelse med tidigare val i Afghanistans moderna historia är kvinnors deltagande i politiken numera väldigt stort. Afghanistans kvinnor fick rösträtt 1964. Året därpå valdes fyra kvinnor in i parlamentet. Fem år senare valdes ingen kvinna alls in. Under perioden 1977–1988 handplockades ett fåtal kvinnor till att sitta i parlamentet. Sedan skulle det dröja till valet 2005 då alltså 68 kvinnor kvoterades in.
Den Kabulbaserade tankesmedjan Afghanistan Analyst Network (AAN) försökte inför valet 2018 nyansera afghanska kvinnors framgångar i politiken. Framför allt lyfte de den patriarkala samhällsstrukturen där kvinnor hör hemma vid spisen och i hemmet, inte i det offentliga beslutsfattandet.
”Den största utmaningen är vår egen säkerhet”
Flera kvinnliga kandidater i parlamentsvalet berättade för AAN om hur män i deras hembyar varnat väljarna för att rösta på kvinnor för att det är en synd eller olagligt. Några kvinnliga kandidater talade också om hur deras egna familjer försökt hindra dem.
– Bara att vara kvinna är en utmaning. Vårt samhälle är traditionellt och vi har krigsherrarna emot oss. Om man ska orka ställa upp som politiker är det bra om man har stöd från familj och vänner, sa Rangina Kargar till Afghanistan-nytt 2013.
Rangina Kargar överlevde själv ett mordförsök under sin valkampanj 2010. Hon hotades också inför valet 2018.
– Den största utmaningen för oss kvinnor att ställa upp i valet är vår egen säkerhet. Vi kan inte som representanter för vårt folk fritt uttrycka och dela med oss av våra idéer och förslag, utan att vi riskerar att bli hotade, säger Rangina Kargar till Afghanistan-nytt efter valet 2018.
Med ett försiktigt hopp om framtiden
Båda Rangina Kargar och Shinkai Karokhail anser ändå att de och de andra kvinnliga ledamöterna i parlamentet åstadkommit mycket. Framför allt har de slagits för och drivit igenom lagar för att stärka kvinnors rättigheter.
– Det råder ingen tvekan om att vi under mina år i parlamentet har kommit långt vad gäller kvinnors rättigheter, men vi kan inte ta något för givet. Vi står inför flera utmaningar. Vi lever fortfarande i ett djupt patriarkalt samhälle och det finns många män i parlamentet som trots sin utbildning och trots att de anser sig vara moderna, ser kvinnor som ett hot. Det finns också många som vill skriva om konstitutionen och begränsa kvinnors rättigheter. Det får inte ske, säger Shinkai Karokhail.
Inför presidentvalet den 20 april hoppas Shinkai Karokhail kunna påverka de olika presidentkandidaterna att ta till sig betydelsen av kvinnors rättigheter och deltagande i politiken. Att det i Afghanistan bara sitter två kvinnor i regeringen och att det inte finns några kvinnliga guvernörer eller domare i Högsta domstolen anser Shinkai Karokhail är en skandal. Hon använder den dåliga kvinnliga representationen som exempel på hur det skulle se ut i parlamentet utan kvotering.
TEXT: Erik Halkjaer