”För en läkare är det omöjligt att bara titta på”
Verksamheten i Afghanistan och vännerna i lokalföreningen får Inger Blennow att fortsätta engagera sig, decennier efter att hon blev medlem i SAK i Lund, där hon varit ordförande i många år.
Berätta lite om dig själv!
– Jag är en pensionerad och passionerad läkare. Jag jobbade länge efter pensionsåldern för att jag tyckte att det fortfarande var intressant och utmanande.
Varför blev du engagerad i SAK?
– När jag satte mig in i vad SAK gjorde i Afghanistan blev jag imponerad och intresserad och ville hjälpa till. Inte minst sjukvård är viktigt för mig, men även skolan, att vi är så uthålliga, att vi har så många afghaner anställda. Det är viktigt för mig att vi inte talar om vad som behövs utan i stället lyssnar.
– Och medlemsorganisationen, att det var ”folk till folk” – det var viktigt i början, sedan tycker jag kanske att det har tappats bort ganska mycket, kontakten mellan medlemsrörelsen och Afghanistan.
Hur påverkas ditt engagemang av utvecklingen i Afghanistan?
– Arbetet i Sverige känns svårt, vi vet inte riktigt vad vi ska säga när vi är ute på föreläsningar och evenemang. Det är svårt att veta vad som händer även om vi får information om det senaste. En utmaning för SAK är att komma ihåg medlemsrörelsen även när utvecklingen i Afghanistan kräver stort fokus.
Hur ser du på utvecklingen i föreningen de senaste åren?
– Precis som många andra föreningar har vi svårt att engagera ungdomar. De är inte intresserade av att engagera sig i lokalföreningar, de vill kunna engagera sig i tidsbegränsade projekt. Jag önskar att vi kunde erbjuda något sådant.
Vad har du för förhoppningar med ditt engagemang?
– Den politiska situationen i Afghanistan har varit förfärlig i många år – men jag hoppades att vi skulle få fler flickor i skolan och mer sjukvård. Det som driver mig att fortsätta är att det är möjligt att göra något åt en situation. Afghanistan är ett av länderna med den högsta mödradödligheten. För en läkare är det helt omöjligt att bara titta på. Det positiva är att mödradödligheten gick ner de senaste åren före maktövertagandet.