”Allting i världen är sammankopplat”
Alborz Rafigh, 36, har alltid varit intresserad av Afghanistan. När han flyttade till Uppsala var det självklart att engagera sig i lokalföreningens styrelse.
Berätta lite om dig själv!
– Jag kom till Sverige från Iran 2002, när jag var 15 år. Först bodde vi i Hofors, sedan flyttade familjen till Uppsala. Jag har studerat internationell kris- och konflikthantering i Umeå och Sollefteå och sedan flyttade jag tillbaka till Uppsala. Jag är egenföretagare och jobbar med e-handel.
Vad fick dig att bli medlem i SAK?
– Jag kom i kontakt med SAK omkring 2010 då jag fick vänner som var engagerade. Jag hade vänner från Afghanistan och jag jobbade med ensamkommande, en del var från Afghanistan. Det imponerade på mig att de flesta av SAKs anställda är afghaner. Det är en organisation som verkligen arbetar för Afghanistan.
Varför är du intresserad av Afghanistan?
– Jag har alltid velat veta mer om Afghanistan, sedan uppväxten i Iran. Grannländerna Afghanistan och Iran har mycket gemensamt, språk, religion, kultur och historia, och samtidigt är det två olika länder. Jag såg också hur orättvist och illa afghaner i Iran blev behandlade och undrade varför. När jag kom till Sverige fick jag veta vad landet genomgått, folkets lidande.
Det är svårt att föreställa sig generation efter generation som lever med krig. Hur orkar de?
Vad får dig att fortsätta engagera dig?
– Ibland kan situationen se väldigt dyster ut, men jag ser att SAK gör skillnad och det är min drivkraft.
Hur påverkas du av utvecklingen nu?
– Allting i världen är sammankopplat. När jag utför en aktion får det en reaktion. Då gäller det för mig: Vilken aktion utför jag? Jag har förhoppningar för afghanerna framöver, utan hopp om förbättring skulle ingenting fungera, då skulle man inte ta steget.
Vad har ni på gång i Uppsala?
– Vi deltar på julmarknaden Schysst jul, och så arrangerar vi föreläsningar ibland, senast tillsammans med Utrikespolitiska föreningen i Uppsala och Läkare utan gränser. Då föreläste SAKs Sverigechef Anna Ek.