Afghanistans glaciärer hotas av klimatförändringar

Under sommarens torra månader är smältvattnet den viktigaste vattenkällan till flodområdena Wakhan, Kokcha, Surkhab och Kabul. De flesta glaciärer i Afghanistan ligger på mellan 4 000 och 5 000 meters höjd och sammanlagt omfattar glaciärområdet en yta på 2 677 kvadratkilometer. Forskning från ICIMOD (International Centre for Integrated Mounted Development) visar att sedan 1990 har antalet glaciärer minskat liksom den landyta som de täcker.

Mellan 1990 och 2015 förlorade Afghanistan 14 procent, eller 406 kvadratkilometer, av sitt glaciärområde. Enligt Världsbankens klimatriskanalys för Afghanistan 2020 väntas temperaturen i landet stiga snabbare än det globala genomsnittet vilket kan leda till utbredd torka, något som i sin tur kommer att ha negativ inverkan på människors hälsa, möjlighet att försörja sig och regionens ekosystem. Rapporten pekar också på att ”krympande glaciärer på lång sikt kan rubba regionens vattentillförsel i grunden”.

60 procent riskerar smälta

Ungefär samma slutsatser drar FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) i sin rapport från 2019. Enligt IPCC riskerar 60 procent av glaciärerna i Hindukush Himalaya (som huvudsakligen ligger i Afghanistan) att smälta fram till 2100. Naturliga vädersvängningar har genom århundraden påverkat glaciärernas omfång men de senaste 50 årens utsläpp av växthusgaser har pressat upp temperaturen långt över vad som kan räknas som ”naturliga vädersvängningar” och snabbat på issmältningen.

Stigande smältvatten medför också en risk att glaciärsjöarnas fördämningar brister och orsakar en våldsam störtflod, så kallad GLOF (Glacier Lake Outburst Flood). Från de satellitbilder forskarna har tillgång till kan de se att glaciärsjöarna blivit allt större under de senaste decennierna. ICIMOD har också konstaterat att antalet glaciärer och glaciärsjöar i Afghanistan har ökat, vilket troligtvis beror på att större glaciärer har delat på sig på grund av klimatförändringar och den ökade smälttakten. GLOF inträffar ofta vid den här typen av nya glaciärsjöar.

Ett av de senaste exemplen är från provinsen Panjshir 2018 där en störtflod förde med sig tonvis av morän. Vattenmassorna dödade minst tio personer och skadade såväl infrastruktur som jordbruksmark.

Lokala åtgärder 

Afghanistan är ett av de länder som släpper ut minst växthusgaser, endast 0,19 procent av de globala utsläppen kan härledas till landet enligt Världsbanken.  Landet kan med andra ord inte på egen hand bromsa utvecklingen. Men Amanullah Anwari, som tidigare var medlem i ICIMODS forskargrupp, anser att det finns lokala åtgärder som kan förbättra situationen.

Ett exempel är att börja använda förnybar energi i stället för att elda med kol, det skulle avhjälpa nedsmutsningen av glaciärerna. Koldammet som lägger sig ovanpå isen bidrar nämligen till att glaciären smälter snabbare på grund av att den svarta hinnan av koldamm absorberar mer värme under sommaren än vad ett rent snö- och islager gör.

Det är också viktigt att noggrant följa utvecklingen för att i tid kunna dämpa de negativa konsekvenserna av issmältningen. Med tanke på hur betydelsefullt flödet av smältvatten är för Afghanistans jordbruk, och vilka katastrofala konsekvenser som kan orsakas av GLOF, kan övervakning av glaciärerna vara rent livsavgörande. Mer kunskap måste samlas in om smutsiga glaciärer eftersom dessa verkar orsaka mer skada.

Kartlägga glaciärsjöar

Att kunna förutspå vilka rena glaciärer som håller på att förvandlas till smutsiga, är ett annat fokusområde som inte ska glömmas bort, påtalar klimatforskaren Stephen Harrison vid University of Exeter i Storbritannien. Likaså är det viktigt att kartlägga glaciärsjöar och utvärdera om dessa, eller vilka av dessa, som är en potentiell risk för människor och bosättningar nedströms, menar han.

Regeringen i Afghanistan har, med hjälp av internationellt stöd, under de senaste två åren tagit några inledande steg för att kartlägga glaciärerna och samla in tillgänglig data. Hittills har studierna varit inriktade på rena glaciärer.

I september 2020 skrev Afghanistan och Tadjikistan under ett bilateralt samförståndsavtal som ska fokusera på fem punkter:

• anpassning till klimatförändringar
• bevarande av biologisk mångfald
• övervakning av vattenkvalitet
• utvärdering av miljön
• kunskapsöverföring för administration av ekosystem

Ett av de stora problemen är enligt Anwari att de flesta afghaner inte har någon kunskap om glaciärlandskapet som täcker stora delar av landet. Därför borde regeringen och lokala organisationer utbilda invånarna om glaciärernas tillstånd och den inverkan de har på lokala vattenresurser, anser han. Det är också viktigt att informera om GLOF och hur lantbrukare och bybor bäst skyddar sig.

Afghanerna måste också planera för hur smältvattnet ska användas på bästa sätt, exempelvis genom att bygga dammar, menar Anwari. Afghanistan har mycket liten inverkan på den globala uppvärmningens förlopp. Inte desto mindre måste afghanerna leva med konsekvenserna av utsläppen. Det landet kan göra är att förbereda, förebygga och försöka mildra den globala uppvärmningens inverkan.

JELENA BJELICA
Afghanistan Analysts Network

Översättning och textbearbetning:
GÖRREL ESPELUND

Texten är en förkortad version av artikeln ”Shrinking, Thinning, Retreating: Afghan glaciers under threat from climate change”, publicerad på Afghanistan Analysts Networks hemsida