Svensk och afghansk skola

Den kanske allra största och viktigaste skillnaden mellan skolgången i Sverige och i Afghanistan är att det i Afghanistan finns stora variationer i barnens möjligheter och förutsättningar att överhuvudtaget gå i skolan. De afghanska barn och unga som kommer till Sverige har ofta flera år av flykt bakom sig. Kanske har de bott i olika flyktingläger och levt under tillfälliga förhållanden utan tillgång till regelbunden skolgång. Därför kan man räkna med att många har stora brister i sin grundutbildning.

Den afghanska skolan är indelad i tre stadier, på ungefär samma sätt som den svenska skolan. Det första stadiet innefattar sex års skolgång och gäller åldern 7-13 år, det vill säga motsvarande svenskt låg- och mellanstadium. Det andra stadiet är på tre år och gäller 13-16-åringar och motsvarar alltså den svenska högstadieskolan. Det tredje stadiet gäller åldern 16-19 år och kan jämföras med svenskt gymnasium.

I de första sex årskurserna i Afghanistan lär sig barnen grunderna i läsning, skrivande och matematik. De läser också språken dari och pashtu. I fjärde klass införs även engelska och i sjunde klass arabiska. Barnen läser religion redan från första klass och genom hela skolan, medan naturvetenskapliga ämnen står på schemat först från sjunde klass. Talibanerna har sedan de tog makten i augusti 2021 meddelat att de har för avsikt att se över läroplanen och det är oklart vilka förändringar som kan komma att genomföras.

Ingen sexualkunskap

Afghanska barn och ungdomar får ingen sexualundervisning i skolan. Enligt den statliga läroplanen börjar eleverna att läsa om människans biologi först under sista året i gymnasiet, det vill säga när de är 18-19 år. Förutom generell kunskap om människokroppen, ingår även kunskap om befruktning och om mäns och kvinnors kroppar. Det är dock vanligt att lärare helt hoppar över avsnitten om reproduktion och sexualitet eftersom det är så tabubelagt. Därför kan svenska lärare som möter afghanska ungdomar i sin undervisning räkna med att ungdomarnas kunskaper på det området är små eller obefintliga. Afghanska barn och ungdomar kan också tycka att det är generande att tala om sex och kroppar på det sätt som ofta görs i den svenska skolan.

Foto: Malin Hoelstad.

Auktoritär skolkultur i Afghanistan

Den afghanska skolkulturen är generellt sett mycket auktoritär jämfört med den svenska. Läraren måste bemötas med stor respekt och barnen kan ofta känna direkt rädsla för honom eller henne. Att dua läraren förekommer inte alls och afghanska barn och ungdomar kan uppfatta duandet i den svenska skolan som respektlöst. I Afghanistan är det vanligt att läraren blir arg om en elev inte förstår. Många afghanska barn och ungdomar vågar därför inte fråga sin lärare om de inte hänger med. I den svenska skolan anses det viktigt med kritiskt tänkande och ifrågasättande, men det uppmuntras sällan i det afghanska skolväsendet – inte ens på universitetsnivå.

Läs om SAKs arbete med utbildning i Afghanistan.