I Takhar i norra Afghanistan har invånarna under de senaste elva åren drabbats av långvarig torka och minskad produktion till följd av klimatförändringarna. Foto: Qudratullah Attaye

De oskyldiga i klimatkrisen

Ett av jordens redan mest utsatta folk riskerar att drabbas ytterligare av den pågående klimatkrisen. En klimatkris de i princip är oskyldiga till att ha orsakat. Orättvisan kan knappast vara tydligare.

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder med ett extremt utsatt folk och en ekonomi i stort behov av utveckling. Färre än 30 procent av befolkningen har tillgång till elektricitet och 55 procent lever under fattigdomsgränsen. Utsläppen av växthusgaser i Afghanistan är cirka 0,3 ton 2010, vilket är bland de absolut lägsta i världen och mindre än en tjugondel av vad en genomsnittlig svensk ger upphov till. Ändå är afghanerna bland de i världen som drabbas hårdast av det förändrade klimatet.

En studie som genomförts gemensamt av FN och afghanska regeringen (samt med stöd av Sveriges regering) visar att riskerna för torka och översvämning i Afghanistan har ökat drastiskt. Detta påverkar livet på landsbygden samt livsmedelssäkerheten i landet. Man kan se att vädermönstren i Afghanistan redan har rubbats vilket bland annat lett till mindre snö i bergen – snö som vanligtvis smälter och bevattnar åkrarna. Samtidigt har även de årliga vårregnen blivit svagare. I vissa områden har nederbörden minskat med upp till 40 procent mellan åren 1950 och 2010. Sammantaget leder detta till en sänkning av grundvattennivåerna som gör att både vattendrag och brunnar sinar. Afghanistans skördar förtvinar av torka. Åkrar och hus sköljs bort av plötsliga extrema regnoväder. Det här är förödande för ett land som är helt beroende av sitt jordbruk och förlitar sig på de tillgängliga naturresurserna för sin försörjning.

Under 2018 drabbades över 2,2 miljoner afghaner av torkan. Om inget förändras kommer situationen att bli ännu värre framöver. Temperaturökningen i Afghanistan förväntas i framtiden bli högre än det globala genomsnittet. Man talar om ett optimistiskt scenario i vilket medeltemperaturen ökar med 1,5 grader till år 2050 och med 2,5 grader till år 2100. Det pessimistiska, än mer negativa, scenariot innebär en dubbelt så stor temperaturökning med så mycket som 3 grader till år 2050, och 6,5 grader till år 2100. Detta skulle leda till att landet drabbas av ännu fler förödande väderhändelser, så som extrem hetta, översvämningar och torka.

Klimatkrisen tar inte hänsyn till vilka som bär störst skuld eller vem som är störst bidragande till att orsaka problemet. Det är viktigt att vi som bär mer ansvar, och har större möjligheter att påverka, gör vad vi kan för att hjälpa utsatta grupper i länder som Afghanistan. 

Så kan DU hjälpa till

Genom att bli månadsgivare eller medlem hos SAK kan du vara med och ge Afghanistan en röst i klimatfrågan. Som medlem kan du sprida kunskap om de utmaningar som klimatförändringar innebär för Afghanistan och dess befolkning. Du får också vår tidning Afghanistan-nytt hemskickad till dig fyra gånger per år. Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev kan du få uppdaterad information om den nuvarande situationen i Afghanistan och vad SAK gör för att hjälpa till.

Oavsett vad du gör så är ditt bidrag livsviktigt för Afghanistan och dess befolkning. Ditt engagemang skapar bättre förutsättningar för de mest utsatta att själva hantera klimatkrisens följder samt skapar en positiv utveckling för hela Afghanistan.

Det här gör SAK

Vårt arbete går ut på att ge de mest utsatta i Afghanistan en egen röst, inflytande över sin egen framtid och chans att delta i beslut som påverkar dem.

Klimaträttvisa är viktigt för att uppnå en demokratisk, ekonomisk och social utveckling i Afghanistan. Därför arbetar SAK på lokal nivå för att möta problemen direkt på den fattiga landsbygden tillsammans med befolkningen. SAK har över 6 000 anställda och av dem är över 99 procent afghaner. Vi stärker dem som behöver det allra mest och skapar förändring i ett av världens farligaste och mest utsatta länder. Läs mer om vårt arbete nedan.