USA:s uttåg ur Afghanistan sätter press på fredsprocessen
SAKs generalsekreterare Andreas Stefansson kommenterar beskedet att USA kommer att dra tillbaka sina trupper till 11 september.
Enligt det avtal som slöts mellan talibanerna och USA i februari förra året skulle de amerikanska trupperna dras tillbaka redan 1 maj. För tillfället finns det 2 500 amerikanska soldater i Afghanistan. Utöver dem finns det omkring 7 000 soldater från andra länder, de flesta från Natoländer. Nato kommer också att kalla hem sina trupper.
Vad innebär det för Afghanistan att USA drar tillbaka sina trupper till 11 september?
Vad som händer i september beror på hur fredsprocessen utvecklar sig de kommande månaderna, om regeringen och talibanerna går mot en politisk lösning och en vapenvila. Misslyckas man med det kan USA:s uttåg göra att konflikten trappas upp ytterligare. Det skulle få katastrofala följder för Afghanistans civilbefolkning som lidit svårt under decennier av krig och fattigdom.
Är de afghanska styrkorna redo att ta över ansvaret för säkerheten?
På sikt är det nödvändigt att utländska trupper lämnar Afghanistan. Självfallet vill både det afghanska folket och världssamfundet se ett Afghanistan som står på egna ben. Men det finns stora risker för civilbefolkningen om styrkorna drar sig ur hastigt och ogenomtänkt. De måste lämna ansvarsfullt och det handlar bland annat om att det ska finnas en trovärdig process mot politisk lösning och vapenvila och att man inte lämnar efter sig ett militärt vakuum som kan utnyttjas av olika väpnade grupper. De utländska trupperna måste också säkerställa att afghanska styrkor har den utbildning de behöver för att skydda civila och att de utarbetat effektiva metoder för att undvika civila offer i strider. Det är alltför ofta civila hamnar direkt i korselden eller dödas i luftattacker.
Hur har civilbefolkningen sett på de amerikanska truppernas närvaro i landet?
Initialt var det många som såg den som en befriande kraft mot förtrycket de upplevt under talibanstyret. Men allt eftersom, med ökad krigföring och civila som ständigt drabbas, så har man sett de amerikanska styrkorna som ännu en utländsk ockupationsmakt. Nattliga räder och flygattacker har lett till att många civila dödats och det har gett talibanerna visst stöd, särskilt i de områden som drabbats. Samtidigt finns en stor oro för vad som ska hända när styrkorna lämnar.
Vad behöver hända nu?
För civilbefolkningens skull måste parterna enas om ett eldupphör så fort det bara går och förhandla fram ett fredsavtal. Det krävs en konstruktiv dialog där inte bara de med våldskapital får komma till tals. Civilsamhällets roll i fredsprocessen måste stärkas. Omvärlden måste ge processen sitt fulla stöd och samtidigt sätta press på parterna så att kvinnors och minoriteters rättigheter inte förhandlas bort.
Hur hoppfull är du att fredsprocessen leder till en lösning på konflikten?
Förra året, som var det år då USA och talibanerna slöt ett avtal och de afghanska fredssamtalen inleddes, var antalet dödade civila lägre än något år sedan 2013. Så visst finns det hopp. Talibanerna och regeringen har verkligen makt att reducera våldet. Det är mycket långt kvar men med uppriktig politisk vilja, också från omgivande länder och stormakter, kan krigets avslutas. SAK hoppas innerligt på ett eldupphör som skulle ge oss bättre möjligheter att stötta civilbefolkningen med utbildning, sjukvård och landsbygdsutveckling så att de kan bygga upp landet långsiktigt. Men oavsett säkerhetsläget kommer vi att fortsätta med vårt arbete. Vi har varit på plats i över 40 år, oavsett krig och statsskick.
Hör Andreas Stefansson kommentera läget i SVT Morgonstudion och Svenska Yle
Anna Ek till TT: ”Det kommer att bli en svår period framöver. Men det finns en stor motståndskraft hos kvinnorättsaktivister och i det afghanska civilsamhället.”