Journalister och förhandlare på väg till fredssamtalen i Qatar den 12 september. I mitten till höger syns politikern och kvinnorättsaktvisten Fawzia Koofi, en av de fyra kvinnorna i regeringens delegation, med armen i bandage efter att överlevt ett mordförsök. Foto: Mujib Mashal, New York Times/TT

Vapenvila, grundlag och inflytande knäckfrågor

Lördagen den 12 september inleddes fredssamtalen mellan representanter för talibanerna och den afghanska regeringen. Vapenvila står högt upp på regeringens dagordning men i Afghanistan har våldet ökat i samband med fredssamtalen i Qatar.

Att de bägge parterna sitter vid samma förhandlingsbord beskrivs som historiskt. De första veckorna ägnades dock åt att diskutera oenigheter kring agendan och förutsättningarna för samtalen. Talibanerna krävde att deras avtal med USA skulle ligga till grund för samtalen och att de skulle ske i enlighet med Hanafi, en sunnitisk lagskola.

Knäckfrågorna under samtalen kommer att vara vapenvila och vilket politiskt inflytande talibanerna ska ha på högsta nivån och om konstitutionen ska ändras. Frågan om konstitutionen rymmer också frågan om hur medborgerliga rättigheter kommer att se ut, inte minst kvinnors rättigheter.

Den afghanska regeringen försökte göra eldupphör till en förutsättning för samtal. Men talibanerna ville ha frågan om vapenvila på förhandlingsbordet. De ville inte ens gå med på att minska våldet i samband med samtalen.

För talibanerna är slagfältet deras främsta källa till makt och vapenvila deras starkaste förhandlingskort. För dem står en ändrad konstitution och politiskt inflytande högst upp på agendan.

Anna Ek, Sverigechef på SAK, är försiktigt optimistisk eftersom parterna sitter vid samma bord, och har uttalat vilja att få slut på kriget. Det är också positivt att det finns en tydligt uttalad ambition från den afghanska regeringens sida att representanter för civilsamhället ska konsulteras.

– Regeringen har varit tydlig med att den inte vill kompromissa om kvinnors
rättigheter och andra framsteg men frågan är vad man är villig att gå med på för att få igenom sina viktigaste ståndpunkter, säger Anna Ek.

Vilka risker ser du med samtalen?

– En uppenbar och ganska påtaglig risk är att kvinnors rätt att delta i samhället i samma utsträckning som män försvinner eller begränsas. Kvinnors rättigheter är redan ifrågasatta men det kommer inte att bli lättare om talibanerna får mer inflytande.

– En annan uppenbar risk är vad som händer om samtalen låser sig eller brakar samman. Kommer landet då återigen drabbas av fullskaligt inbördeskrig? Det skulle vara fruktansvärt.

Det som kan tala för att kvinnors rättigheter skyddas är de framsteg som trots allt redan gjorts och att det finns ett stort tryck från det internationella samfundet.

SAK är berett på flera olika scenarier.

– Att det fortsätter som i dag är inte speciellt troligt, eftersom samtalen är
igång. Antingen går våldsnivån upp eller så får talibanerna mer inflytande. Oavsett vilket måste vi fortsätta kunna göra vårt arbete. Vi har tillsammans med andra biståndsorganisationer tagit fram gemensamma principer om att vi står upp för opartiskhet, integritet och öppenhet. Dessa kan vi framföra till parterna i konflikten på olika nivåer när det behövs.

Eva Kellström Froste

Fotnot: På sak.se/om-oss/dokument finns ett
faktablad om SAKs arbete i konflikt.